Kungl. konsthögskolans publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 55
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Agnér, Ulf
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Anderberg, Kalle
    Kungl. Konsthögskolan.
    Darolf, Eva
    Kungl. Konsthögskolan.
    Edqvist, Sanna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Engberg, Dan
    Kungl. Konsthögskolan.
    Modin, Anna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Norra Hammarbyhamnen: Tillbaka till kvrtersstaden2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna publikation är ett resultat av läsåret 2017-2018 i kursen Restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan, arkitekturavdelningen. Årets tema var bostadsarkitektur. Förvalta, förädla, förvanska? Under läsåret undersöktes bostadsarkitekturen som kulturarv, hur bostadshus och bostadsområden förvaltas, förädlas alternativt förvanskas genom restaureringsåtgärder, förtätningar och omvandlingar. I

    I läsårets projektstudie ingick fem bostadsområden i södra Stockholm, utvalda för att representera varsin epok i 1900-talets bostadsutveckling. En projektgrupp för varje bostadsområde gjorde studier i olika skalor, från den utvalda lägenhetens detaljer, trapphuset och bostadshuset, gården och gatan till stadsdelsnivån.

  • 2.
    Agnér, Ulf
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Anderberg, Kalle
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ekman, Anders
    Kungl. Konsthögskolan.
    Granath, Ellinor
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hansen, Jurgita
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindgren, Kristin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sagrén, Cecilia (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bredäng: Miljonprogrammets föregångare2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna publikation är ett resultat av läsåret 2017-2018 i kursen Restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan, arkitekturavdelningen. Årets tema var bostadsarkitektur. Förvalta, förädla, förvanska? Under läsåret undersöktes bostadsarkitekturen som kulturarv, hur bostadshus och bostadsområden förvaltas, förädlas alternativt förvanskas genom restaureringsåtgärder, förtätningar och omvandlingar. I

    I läsårets projektstudie ingick fem bostadsområden i södra Stockholm, utvalda för att representera varsin epok i 1900-talets bostadsutveckling. En projektgrupp för varje bostadsområde gjorde studier i olika skalor, från den utvalda lägenhetens detaljer, trapphuset och bostadshuset, gården och gatan till stadsdelsnivån.

  • 3.
    Ahlgren, Karin
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ahnborg, Johan
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bergström, Anders
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bielawski, Jarema
    Kungl. Konsthögskolan.
    Brandt, Peter
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ellfolk, Jan-Erik
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gartz, Henrik
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hansing, Staffan
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hanson, David
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hedkvist, Sofia
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hellekant, Monika
    Kungl. Konsthögskolan.
    Holmström, Mats
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hällström, Jenny
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kock, Christina
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kvastad, Kristina
    Kungl. Konsthögskolan.
    Legars, Maria
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindstedt, Krister
    Kungl. Konsthögskolan.
    Månsson, Ola
    Kungl. Konsthögskolan.
    Nordman, Johanna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Norling, Monika
    Kungl. Konsthögskolan.
    Wallström, Eva
    Kungl. Konsthögskolan.
    Wilund, Paul
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bedoire, Fredric (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    von Knorring, Peter (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sagrén, Cecilia (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    De stora restaureringarna: Från Uppsala domkyrka till Skokloster2004Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    De stora restaureringarna har varit årets tema. Genom att dokumentera och analysera teori och praktik i några av 1800- och 1900-talets största restaureringar - från genomgripande stilrestaureringar till ett mer återhållsamt och tekniskt skon­samt synsätt. Därmed får vi också ett bättre underlag även för dagens ställningsta­gande.Föremål för våra studier är Uppsala domkyrka, Gripsholms slott, Vreta kloster­kyrka, Gustav 11I:s paviljong i Haga, Kungapalatset i Vadstena och Skoklosters slott. Vi hoppas att denna utställning skall bidra till en kritisk hållning och en ökad kunskap om restaureringskonsten, som kvalificerad yrkesuppgift, tidsspegel för historiesyn och som gestaltningsideal.

  • 4.
    Ahnborg, Johan
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Andersson, Ingela
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ekberg, Micael
    Kungl. Konsthögskolan.
    Fyrand, Kristin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Geijer, Mia
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ljugné, Peter
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lundgren, Ulrika
    Kungl. Konsthögskolan.
    Reinholdsson, Ann-Mari
    Kungl. Konsthögskolan.
    Stone, Andrew
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ågren, Maria
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bedoire, Fredric (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bach, Lone-Pia (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindgren, Nina (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Örebro slott: Slott och borgar2000Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En majoritet av dagens byggnadsuppgifter gäller att hantera det redan byggda. När vi står inför situationen att restaurera en befintlig byggnad är det viktigt att förstå olika tidsperioders stilideal liksom byggnadsteknik och material. Först då kan vi göra en väl avvägd analys som tar tillvara och utvecklar de kvaliteter som byggnaderna själva besitter. Därför är utbildningen upplagd som ett växelspel mellan föreläsningar, seminarier, exkursioner och en för året vald studieavgift.Slott och brogar har varit läsårets tema. Vi har valt att arbeta med Västerås och Örebro slott - två ganska bortglömda Vasaslott som är väl värda att lyfta fram, Särskilt har vi studerat de senaste 300 årens förändringar, som inte tidigare ägnats lika stor forskarmöda som medeltiden och Vasatiden. I dessa två exempel finns en provkarta på estetiska, praktiska och tekniska ingrepp på Carl Hårlemans tid och fram till idag.Studierna har således omfattat både gestaltning, funktion och byggnadsteknik. Avsikten är att visa på kvaliteterna i de omvandlingar och restaureringar som skett, men också att peka på problem och analysera olika möjligheter inför framtiden. Arbetet har skett i samarbete med Statens fastighetsverk och är tänkt att utgöra ett underlag till vårdprogram och framtida restaureringsinsatser,  

  • 5.
    Almquist, Torbjörn
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lisinski, Jan
    Kungl. Konsthögskolan.
    Simonsson, Lena
    Kungl. Konsthögskolan.
    Förfall och Återanvändning: Om sekelskiftets arbetarbostäder1972Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vi har nu försökt förklara varför vi tycker att resvirkes­husen är intressanta. Vårt arbete med dessa problem började med ett examensarbete på Tekniska Högskolans husbyggnadsav­delning. Detta arbete behandlar dokumentation och förslag till återanvändning av ett område med tvåvånings bruksarbe­tarbostäder i Sandviken. Efter detta har vi fortsatt med försök att lokalisera och bestämma förekomsten av denna sorts bebyggelse.

  • 6.
    Almung, Magnus
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Forsberg, Jacob
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gonon, Sandra
    Kungl. Konsthögskolan.
    Granja, Veronica
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hartwig, Veronica
    Kungl. Konsthögskolan.
    Henriksson, Josefin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Högstedt, Catharina
    Kungl. Konsthögskolan.
    Högsander, Annika
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kellari, Sofia
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kessler, Ann
    Kungl. Konsthögskolan.
    Larsson, Camilla
    Kungl. Konsthögskolan.
    Laurell, Charlotte
    Kungl. Konsthögskolan.
    Mehlis, Karin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Meurk, Sofia
    Kungl. Konsthögskolan.
    Renglin, Rasmus
    Kungl. Konsthögskolan.
    Reuterskiöld, Maria
    Kungl. Konsthögskolan.
    Rizzon, Anna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Rossi, Ruusa
    Kungl. Konsthögskolan.
    Runske, Anna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Vazzana, Ilaria
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sagrén, Cecilia (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    I solitärens skugga: Nyttobyggnadens kreativa restaurering2015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ekonomibyggnader har alltid behövts för de huvudbyggnader som finns inom våra bevarade kulturmiljöer. Några nyttobyggnader uppskattas och används fortfarande, andra betraktas som problematiska överloppsbyggnader, många rivs. Alltför få har dokumenterats eller fått sin historia klarlagd vilket undanhållit viktig kunskap om samhällets framväxt. Vi vill synliggöra och betona vikten av att bevara och utveckla hela bebyggelsemiljöer, ofta med ett antal hus utöver huvudbyggnaden och tillhörande yttre miljö i staden eller på landet. Denna rapport visar kursdeltagarnas projektarbeten om nyttobyggnader. De har dokumenterat med traditionella och nya arbetsmetoder, inventerat och intervjuat, läst och besökt arkiv, värderat, analyserat och därefter föreslagit hur man ska ta hand om och utveckla nyttobyggnaderna i sina kulturmiljöer.

  • 7.
    Andersson, Lenastina
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Berglund, Martina
    Kungl. Konsthögskolan.
    Linder Bergström, Carin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Erdogan, Ethem
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hagelqvist, Stina
    Kungl. Konsthögskolan.
    Fosstveit Hellerdal, Kirsten
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kristensson, Pernilla
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindencrona, Clara
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lorentzen, Marie-Louise
    Kungl. Konsthögskolan.
    Masreliez, Louise
    Kungl. Konsthögskolan.
    Nobel, Jakob
    Kungl. Konsthögskolan.
    Palmborg, Sara
    Kungl. Konsthögskolan.
    Pettersson, Mette
    Kungl. Konsthögskolan.
    Stjärna, Anders
    Kungl. Konsthögskolan.
    Svidén, Susanna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Söderqvist, Annika
    Kungl. Konsthögskolan.
    Trolle, Caroline
    Kungl. Konsthögskolan.
    Vaher, Lauri
    Kungl. Konsthögskolan.
    Weibull, Leonore
    Kungl. Konsthögskolan.
    Östersjö Åhlén, Anneli
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sagrén, Cecilia (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Mälsåker Revisited: Museum och Iscensättning.: Kungl Konsthögskolan. Restaureringskonst 2015-20162016Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar arbeten från kursen Restaureringskonst på Konsthögskolan som under läsåret 2015-2016 har arbetat med tema Museum och Iscensättning. Hur kulturmiljöer påverkas när de blir museum, hur man restaurerar för museum, hur man bevarar och utvecklar en plats för kunskapsutbyte, bildning och upplevelser. Mälsåkers slott, utanför Mariefred, förvaltat av Statens Fastighetsverk, var studieobjekt för 20 studenter, (yrkesverksamma arkitekter, antikvarier, ingenjörer, konservatorer m fl) där utbildningens olika studiemoment som uppmätning, inventering, dokumentation har tillämpats. Fältarbetet har följts av studier i historik, kulturhistorisk värdering och analyser som gett visioner och gestaltningsförslag på ny verksamhet i slottet. Rapporten presenterar förslagen, med text, skisser, foton och ritningar. Fyra olika typer av museum med varierande grad av åtgärder, förändringar och utveckling av slottet. Restaureringsexperiment redovisas utifrån traditionella och digitala dokumentationsmetoder. Dessutom finns arbeten om barockens ljus, bladguld, brandskydd, pod-radio, kraftstation, engelska parken, dekorationsmålade tak, Gustavianum, Julius Kronbergs ateljé och barockträdgård m m. Förslagen visar att det är möjligt att transformera Mälsåkers barockslott till ett museum av idag med bibehållen historik och synliga tidslager.  

  • 8.
    Andersson-Palmqvist, Lena
    Kungl. Konsthögskolan.
    Decentraliserad textilindustri: Förlagssystemets utveckling i Marks härad under senare delen av 1800-talet1980Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Föreliggande arbete syftar till att beskriva den lokala näringsstrukturen och byggnadstraditionen under den period den hemindustriella textilproduktionen domine­rade över fabriksindustrin samt förutsättningarna för uppkomsten och utvecklingen av detta näringsmönster. Uppsatsen kommer också att beröra förlagssystemets utveckling under 1900-talet. Arbetet är i första hand en lokalstudie med exempel hämtade från Marks kommun i Häggåns dalgång. Det etnologiska studiet av lokalsamhällen syftar till att beskriva miljöns framväxt, de villkor som formar människors levnadsmönster samt de faktorer som på­verkat områdets näringsstruktur och bebyggelsens ut­formning.

  • 9.
    Antell, Elina
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hofstedt, Ulf
    Kungl. Konsthögskolan.
    Klingberg, Erland
    Kungl. Konsthögskolan.
    Rauma, Tuula
    Kungl. Konsthögskolan.
    Wennerberg, Charlotta
    Kungl. Konsthögskolan.
    Antell, Olof (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    von Knorring, Peter (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Rydberg, Per (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Svartsjö slott: dokumentation, analys och restaureringsförslag1989Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Läsåret 1988-89 ägnade Arkitekturskolans avdelning för restaureringskonst åt två större restaureringsprojekt - Svartsjö och Bogesund. Båda slotten står outnyttjade och erbjuder goda exempel på de tekniska och kulturhistoriska komplikationerna inom den kvalificerade byggnadsvården. 

    I den föreliggande skriften finns både utställningen som visades vid Konstakademien våren 1989 och ett bearbetat förslag till ett resataureringsprogram för Svartsjö slott redovisade.

  • 10.
    Arfwidsson, Lennart
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ohlander, Marianne
    Kungl. Konsthögskolan.
    Von Platen, Fredrik
    Kungl. Konsthögskolan.
    Åkerlund, Bengt
    Kungl. Konsthögskolan.
    Marking, Anders (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Von Platen, Fredrik (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gamla Norr i Västervik (En användningsplan): Den Nordiska Trästaden1972Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Balgård, Sture
    Kungl. Konsthögskolan.
    Mötets Möjlighet: Arkitekter och Konstnärer i Samarbete1992Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna katalog till utställningen "MÖTETS MÖJLIGHET. Arkitekter och konstnärer i samarbete" beskriver de projekt till konstnärskafe på Skepps­holmen som visas och som arbetades fram under en Workshop förra året, anordnad av Konsthögskolans Arkitekturskola och Monumentalskola. Den innehåller också några texter som tar upp frågan om samarbetet mellan arkitekter och konstnärer, hur det såg ut förr och hur det ser ut idag. Avsikten med detta är att ge kontakt med en diskussion som funnits myck­et länge och som är angelägen för framtiden. Både arkitekternas och konst­närernas situation kan stärkas genom ett bättre samarbete.

  • 12.
    Bengtsson, Ylva
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Fredriksson, Mats
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gustén, Ingela
    Kungl. Konsthögskolan.
    Herdevall, Gabriel
    Kungl. Konsthögskolan.
    Isola, Oiva
    Kungl. Konsthögskolan.
    Jonsson Gremo, Ingrid
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindström, Malin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Palmer, Henrietta
    Kungl. Konsthögskolan.
    Deurell, Jens
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gustavsson, Karin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Haugen, Synnöve
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hoffman-Rex, Kristina
    Kungl. Konsthögskolan.
    Johansson, Kalle
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kull, Carita
    Kungl. Konsthögskolan.
    Olerud Staberg, Petra
    Kungl. Konsthögskolan.
    Wärn, Carl
    Antell, Olof (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    von Knorring, Peter (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bedoire, Fredric (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ulriksdals slott under 350 år1995Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Studierna har utgått från Ulriksdals slott, uppfört av Jacob De la Gardie för 350 år sedan. Som kungligt slott har Ulriksdal genomgått ombyggnader under 1600 - och 1700-talet, men präglas idag mest av Karl XVs omfattande omdaning på 1850-talet och Gustav VI Adolfs lika genomgripande förändringar på 1920-talet.Slottet har bjudit på rika studiemöjligheter av stilideal, planlösning, interiörgestaltning, snickerikultur och stormtekniska system från hela 350-årsperioden. Genom noggranna uppmätningar och inventeringar på plats kopplade till arkivstudier har slottets komplicerade förändringshistoria kunnat analyseras, 

  • 13.
    Bernerstedt, Thomas
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ek, Elisabeth
    Kungl. Konsthögskolan.
    Eriksson, Barbro Titti
    Kungl. Konsthögskolan.
    Fegler, Kristina
    Kungl. Konsthögskolan.
    Fries, Odd
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gjesdahl Noach, Sophie
    Kungl. Konsthögskolan.
    Laserna, Max
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindberg, Annika
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindahl, Lars
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lundmark, Elin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Martis, Niklas
    Kungl. Konsthögskolan.
    Morin, Lisa
    Kungl. Konsthögskolan.
    Mäkelä, Edla
    Kungl. Konsthögskolan.
    Nilsen, Lisa
    Kungl. Konsthögskolan.
    von Quanten, Lennart
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ranta, Heikki
    Kungl. Konsthögskolan.
    Stenholm, Ellen
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sunde Thorbjörnsen, Nadja
    Kungl. Konsthögskolan.
    Wirdby, Nadja
    Kungl. Konsthögskolan.
    Yoshida, Maki
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sagrén, Cecilia (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    3500 kyrkor: Problem eller möjlighet. 8 Restuareringsexempel2014Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I kyrkorna finner man de högsta kvaliteterna av arkitektur och konst som har stått i mänsklig makt att uppbringa. Kulturarvets värde är högt. Arkitektur är en konstart som förstärker funktionen/verksamheten – på samma sätt som t.ex. musik, poesi, skulptur eller måleri. Konstarterna går utöver funktionerna/verksamheterna, därför finns det alltid nya möjligheter att bearbeta. Restaureringskonstens uppgift är att tillvara arkitekturkvaliteterna, utveckla dem och förhöja dem. Det finns ungefär 3 500 kyrkor inom Svenska kyrkan, en tredjedel medeltida och entredjedel från 1950–60-talen. Sammantaget är det en komplex samling byggnader. Majoriteten av 6,4 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan är intresserade av att kyrkobyggnaderna tas om hand. Färre säger sig vara intresserade av att aktivt delta i kyrkans kärnverksamhet. Men kyrkobyggnaden och verksamheten hänger samman; de enda byggnader som haft enoch samma användning i 1000 år är kyrkor. Att vårda och utveckla kyrkobyggnadsmiljöernaingår inte i kyrkans kärnverksamheter. Varför inte? Sedan relationsförändringen år 2000 då kyrkan skildes från staten har inga långsiktiga visioner eller strategier om förvaltningen av Sveriges mest tillgängliga kulturskatt framkommit. Inget drastiskt hände år 2000; antalet gudstjänstbesökare började minska långt tidigare. Varför ska vi vara så oroliga nu när vi inte var det förut? Våra kyrkor är i bättre skick än i något annat land i Europa, vi har aldrig haft det så bra som nu, ändå är det först nu som vi inte anser oss ha råd att sköta denna del av kulturarvet. Andra länder har en mängd olika sätt att finansiera och arbeta med kyrkobyggnader. Sverige har bara ett sätt, statsbidrag. En mängd oprövade möjligheter finns – ett gyllene ägg att förvalta! 20 studenter i Restaureringskonst har arbetat med kunskapsuppbyggnad i teori och praktik under året. Våra studier har innefattat tre innerstadskyrkor och fem andra kyrkor i Stockholms stift, praktiskt nåbara för våra studier. Vi är väl medvetna om de helt olikartade förutsättningar som finns i vårt avlånga land med Europas snabbaste urbaniseringstakt, även om vi haft ett begränsat antal fallstudier när vi tränat arbetsprocess och metodik. Året har förutom projektarbete omfattat föreläsningar, seminarier, workshops och studieresor inom restaureringshistoria, dokumentation med 3D-laserscanning, kulturhistoriskvärdering och analys, material och metoder för restaurering, gestaltning och bevarande,presentation och kommunikation. Av årets studenter är tio arkitekter, en ingenjör, sex antikvarier, två konservatorer och en förvaltare. Tack vare kursens blandade professioner är inledningdiskussionerna och det interna kunskapsutbytet en viktig del av utbildningen, liksom det nätverk som erbjuds genom inbjudna föreläsare och specialister inom praktisk restaurering och i forskningsfronten. Genom studiebesök och studieresor får studenterna kontakter ochintryck av hur restaurering tillämpas och diskuteras i olika sammanhang. I år har vi gjort studieresor till Tyskland och England samt inom Sverige. Kyrkan har i alla tider stått för högsta kvalitet i arkitektur och konst – årets kurs vill visa värdet av denna resurs och hur vi kan arbeta med uppgiften att upprätthålla och gärna öka kulturarvets kvaliteter genomrestaureringskonst.Vi tackar alla som bidragit till genomförandet av vår kurs i år; särskilt Stockholms stift och de församlingar som har gett oss tillgång till sina kyrkor.

  • 14.
    Billing, Joachim
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Eklund, Bengt
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hägglund, Lillie
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lagerberg, Gunnar
    Kungl. Konsthögskolan.
    Zettersten, Ann-Marie
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kävlinge: Ett skånskt järnvägssamhälle1983Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna skrift är resultatet av de studier som Konsthögsko­lans arkitekturskola ägnade Kävlinge samhälle 1981-82. Den innehåller den första samlade beskrivningen av Käv­linges historiska utveckling, dess växt och bebyggelse, med tyngdpunkt på expansionen vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. I detalj behandlas det tegel­byggande som blev den snabba tillväxtens fysiska uttryck. I rader av uppmätningar visas de kännetecknande dragen från den tiden upp, något som också idag präglar stora delar av Kävlinges byggnadsbestånd. Med historia och be­byggelseutveckling som grund diskuteras vidare en rad an­gelägna planeringsuppgifter i centrala Kävlinge. Förslag till förbättringar och kompletteringar i miljön redovi­sas. Dessa visar också prov på möjligheterna att åter an­vända tegel som karaktärsgivande fasadmaterial i anknyt­ning till den lokala byggnadstraditionen.

  • 15.
    Björklund, Patrik
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Borhaven, Christian
    Kungl. Konsthögskolan.
    Backman Broomé, Elisabeth
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ellfolk, Jan-Erik
    Kungl. Konsthögskolan.
    Holmström, Mats
    Kungl. Konsthögskolan.
    Jernelius, Monika
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kjellman, Izabela
    Kungl. Konsthögskolan.
    Koch, Christina
    Kungl. Konsthögskolan.
    Larsson, Ylva
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sagrén, Cecilia
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bedoire, Fredric (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    von Knorring, Peter (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bach, Lone-Pia (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindgren, Nina (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Västerås slott: Slott och borgar2000Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En majoritet av dagens byggnadsuppgifter gäller att hantera det redan byggda. När vi står inför situationen att restaurera en befintlig byggnad är det viktigt att förstå olika tidsperioders stilideal liksom byggnadsteknik och material. Först då kan vi göra en väl avvägd analys, som tar tillvara och utvecklar de kvaliteter som byggnaderna själva besitter. Därför är utbildningen upplagd som ett växelspel mellan föreläsningar, seminarier, exkursioner och en för året vald studieuppgift.Slott och borgar har varit läsårets tema. Vi har valt att arbeta med Västerås och Örebro slott - två ganska bortglömda Vasaslott som är väl värda att lyfta fram. Särskilt har vi studerat de senaste 300 årens förändringar, som inte tidigare ägnats lika stora forskarmöda som medelitden och Vasatiden. I dessa två exempel finns en provkarta på estetiska, praktiska och tekniska ingrepp från Carl Hårlemans tid och fram till idag.Studierna har således omfattat både gestaltning, funktion och byggnadsteknik. Avsikten är att visa på kvaliteter i de omvandlingar och restaureringar som skett, men också att peka på problem och analysera olika möjligheter inför framtiden. Arbetet har skett i samarbete med Statens fastighetsverk och är tänkt att utgöra ett underlag till vårdprogram och framtida restaureringsinsatser. 

  • 16.
    Bonnier, Gaga
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Dale, Sarita
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gebring, Hillevi
    Kungl. Konsthögskolan.
    Larsson, Eva
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lebélia, Ulrika Lily
    Kungl. Konsthögskolan.
    Björkman Lilja, Kersti
    Kungl. Konsthögskolan.
    Meriläinen, Anniina
    Kungl. Konsthögskolan.
    Reuter Metelius, Anna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Näslund, Elisabet
    Kungl. Konsthögskolan.
    Petéus, Thomas
    Kungl. Konsthögskolan.
    Shevchenko Sandin, Matti
    Kungl. Konsthögskolan.
    Scherman, Petra
    Kungl. Konsthögskolan.
    Strandell, Monica
    Kungl. Konsthögskolan.
    Svantesson, Stina
    Kungl. Konsthögskolan.
    Tarschys, Rebecka
    Kungl. Konsthögskolan.
    Coppieters't Wallant, Béatrice
    Kungl. Konsthögskolan.
    Granström, Joakim
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sagrén, Cecilia (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bedoire, Fredric (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Inclusive India - Re:Pune2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The historie core of Pune is seriously neglected, despite its rich cultural-historical values and evidence of the city's past for fu­ture generations. These assets are not taken inta consideration in development plans for the city. Besides the national monu­ment of Shaniwar Wada, INTACH has identified around 200 more buildings on its heritage list. These vary from temples, to private residences and public buildings to bridges. Apart from this, INTACH also has identified heritage precincts -areas with a particular distinct character -either architectural or due to the nature of the activities which take place there. Of this list, more than a hundred buildings have found a place on the her­itage list adopted by the Pune Municipal Corporation (PMC).

  • 17.
    Bonnier, Gaga
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Franzén, Anja
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gezelius, Lars
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hildor Börthas, Pia
    Kungl. Konsthögskolan.
    Härdmark, Per
    Kungl. Konsthögskolan.
    Högman, Theresa
    Kungl. Konsthögskolan.
    Högström, Carina
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lahdenperä, Pia
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lehmann, Lotta
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lundgren, Birgitta
    Kungl. Konsthögskolan.
    Nytröen Leden, Siv
    Kungl. Konsthögskolan.
    Renell, Eero
    Kungl. Konsthögskolan.
    Teresiak, Anne
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bedoire, Fredric (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sagrén, Cecilia (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kirunas Framtid - Kan man flytta en stad?: restaureringskonst på sin spets2010Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ar 2004 konstaterade gruvbolaget LKAB att en på världsmarknaden ökad efterfrågan på järnmalm innebär att marken ovanför bryt­ningsområdet i Kiruna spricker i takt med att malmen bryts. Detta deformationsområ­de kommer att omfatta större delen av den gamla staden inklusive kyrkan och stadshu­set. Osäkerheten är stor om hur man skall gå till väga och de konkreta frågorna är ännu obesvarade. Diskussionen handlar om vart man skall flytta och den pendlar mellan yt­terligheterna att helt avstå från det gamla och bygga helt nytt eller skapa ett nytt om­råde med de gamla husen musealt återupp­byggda i ett landskapssammanhang som så långt möjligt påminner om det gamla. Den avgörande frågan är, menar vi, hur staden och dess invånare kan behålla sin identitet och sitt minne - framtiden för kulturmiljön i vidaste bemärkelse.

    Omvandlingen och den successiva flytten av Kirunas centrala delar är en av de riktigt stora samhällsbyggnads- och beva­randefrågorna i vår samtid, en samhällsförändring med global räckvidd - restaureringskonst på sin spets.

  • 18.
    Brechensbauer Brandin, Madeleine
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Månsson, Magnus
    Kungl. Konsthögskolan.
    Orving, Torbjörn
    Kungl. Konsthögskolan.
    Blomqvist, Hans
    Kungl. Konsthögskolan.
    Mankowska, Krystyna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Josefsson, Ragnvi
    Kungl. Konsthögskolan.
    Larsson, Lars Gunnar
    Kungl. Konsthögskolan.
    Thambert, Lars-Göran
    Kungl. Konsthögskolan.
    Blomstrand, Sara
    Kungl. Konsthögskolan.
    Henriksson, Mats
    Kungl. Konsthögskolan.
    Olsson, Pia
    Kungl. Konsthögskolan.
    Klason, Klas
    Kungl. Konsthögskolan.
    Palmborg, Annika
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gyllenpalm, Kim
    Kungl. Konsthögskolan.
    Dufva, Marianne
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hellblom, Ann-Kristin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kelpe, Per Olof
    Kungl. Konsthögskolan.
    Schalin, Peter
    Kungl. Konsthögskolan.
    Centralen: Studier i området kring Stockholms Centralstation1989Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna skrift handlar om Centralen i Stockholm och dess närmaste omgivningar, Centralplan, T-centralen, Vasagatan och Klarabergsg­atan. Den är resultatet av Arkitekturskolans arbete läsåret 1983- 84 och innehåller förutom en rad projekt också historiska ut­blickar och samtidskritiska resonemang. En stor del av innehållet redovisades redan våren 1984 - det skedde genom en utställning på Arkitekturmuseet och en preliminär publikation. Materialet har se­dan svällt ut med innehållsrika uppsatser om Centralen, om äldre och nyare insatser för att förena konst och arkitektur och om den föga kända, ännu obebyggda Blekholmen.

  • 19.
    Carlestam, Åsa
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Engberg, Andreas
    Kungl. Konsthögskolan.
    Darolf Linnros, Eva
    Kungl. Konsthögskolan.
    Modin, Anna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Penttilä, Jaakko
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ravegård, Markus
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sagrén, Cecilia (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Aspudden: Förstaden, något för Eder2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna publikation är ett resultat av läsåret 2017-2018 i kursen Restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan, arkitekturavdelningen. Årets tema var bostadsarkitektur. Förvalta, förädla, förvanska? Under läsåret undersöktes bostadsarkitekturen som kulturarv, hur bostadshus och bostadsområden förvaltas, förädlas alternativt förvanskas genom restaureringsåtgärder, förtätningar och omvandlingar. I

    I läsårets projektstudie ingick fem bostadsområden i södra Stockholm, utvalda för att representera varsin epok i 1900-talets bostadsutveckling. En projektgrupp för varje bostadsområde gjorde studier i olika skalor, från den utvalda lägenhetens detaljer, trapphuset och bostadshuset, gården och gatan till stadsdelsnivån.

  • 20.
    Cassel, Jan
    Kungl. Konsthögskolan.
    Fredriksborg: En fästningsstudie1980Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Följande uppsats är en sammanställning av de fakta jag insamlat om Fredriksborgs fästning och som till stor del baserar sig på studier av ritningar och skrivna dokument samt inventeringar av fäst­ningsruinen. Andra viktiga källor har varit delar av Fortifikationens historia samt en uppsats om fästningen i Vaxholms Fästnings Museums Med­delanden. Dessa har varit viktiga dels för att inom rimlig tid kunna tränga in i ämnet dels som ut­gångspunkt för de vidare efterforskningarna i Fredriksborgs historia. Uppsatsen vill ge en bild av hur en fästning byggdes, fungerade och fick förfalla.

  • 21.
    Dahlstedt, Gullik
    Kungl. Konsthögskolan.
    Fiskævret Grip: Den Nordiska Trästaden1975Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [no]

    Dette er en registrering og vurdering av fiskevreret Grip som milje og et forslag til bevaring av miljeet i framtida. Kris­tiansund kommune har vrert oppdragsgiver, men Riksantikvaren og Norsk Kulturråd har også bidratt til arbeidets gjennomfer­else. Registreringen har skjedd i samråd med Sekretariatet for registrering av faste kulturminner i Norge.

  • 22.
    Darmark, Steffen
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Edman, Marie
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gandra, Pedro
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hatz, Elisabeth
    Kungl. Konsthögskolan.
    Saler, Hanne
    Kungl. Konsthögskolan.
    Smedegård, Stefan
    Kungl. Konsthögskolan.
    Staaland, Kay
    Kungl. Konsthögskolan.
    von Knorring, Peter (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Antell, Olof (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Rydberg, Per (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bogesumds slott: En 1600-talskropp i 1800-talskläder1998Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Engberg, Andreas
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hogfeldt-Eskevik, Aase
    Kungl. Konsthögskolan.
    Svensson, Agnieszka
    Kungl. Konsthögskolan.
    Natt och Dag, Anders
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindhoff, Elias
    Kungl. Konsthögskolan.
    Carlestam, Åsa
    Kungl. Konsthögskolan.
    Midsommarkransen: LM-staden - en modern bruksort2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna publikation är ett resultat av läsåret 2017-2018 i kursen Restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan, arkitekturavdelningen. Årets tema var bostadsarkitektur. Förvalta, förädla, förvanska? Under läsåret undersöktes bostadsarkitekturen som kulturarv, hur bostadshus och bostadsområden förvaltas, förädlas alternativt förvanskas genom restaureringsåtgärder, förtätningar och omvandlingar. I

    I läsårets projektstudie ingick fem bostadsområden i södra Stockholm, utvalda för att representera varsin epok i 1900-talets bostadsutveckling. En projektgrupp för varje bostadsområde gjorde studier i olika skalor, från den utvalda lägenhetens detaljer, trapphuset och bostadshuset, gården och gatan till stadsdelsnivån.

  • 24.
    Franzén, Åke
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindh, Jan
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindström, Birgitta
    Kungl. Konsthögskolan.
    Michelson, Bernard
    Kungl. Konsthögskolan.
    I Teglets Spår: Svedala igår, idag, imorgon1986Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna skrift om Svedala omfattar tre delar. Den första delen "Svedala igår" är en historisk översikt som beskriver Svedalas tillväxt framför allt från mitten av 1800-till början av 1900-talet. Då skedde den omvälvande ut­vecklingen i samband med järnvägarnas tillkomst och in­dustrins etablering. Den andra delen "Svedala idag" beskriver det nutida Sve­dala, dess bebyggelse och miljö, allt från gatu- och torgmiljöer till husdetaljer. I hus och detaljanalyser visar vi det typiska för epokens byggande vilket också idag präglar stora delar av Svedalas byggnadsbestånd. Med Svedalas historia och bebyggelse som bakgrund disku­terar vi i en tredje del "Svedala imorgon" Svedalas fram tid. Vi formulerar ett antal enkla teser med råd och an­visningar på plan- respektive husnivå till stöd för Sve­dalas bebyggelsemiljö nu och i framtiden.

  • 25.
    Göransson, Eva
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hofsten, Bo
    Kungl. Konsthögskolan.
    Jahnsen, Kristin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Källström, Margareta
    Kungl. Konsthögskolan.
    Langseth, Håkan
    Kungl. Konsthögskolan.
    Myhrman, Magnus
    Kungl. Konsthögskolan.
    Reichmannn, Claes
    Kungl. Konsthögskolan.
    Rygård, Anna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Schulman, Sari
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sjöberg, Cecilia
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sjödahl, Ebba
    Kungl. Konsthögskolan.
    Wohlfart, Christina
    Kungl. Konsthögskolan.
    Antell, Olof (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    von Knorring, Peter (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gamla Riksarkivet1993Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Under läsåret 1992-93 studerades Gamla Riksarkivet i Stockholm, ett unikt och välbevarat exempel på det sena 1800-talets byggnadstekniska utveckling och materialindustri. Bakom dess resliga tegelfasader döljer sig magnfika orörda interiörer i entréhall,  trapphus och forskarsalar samt våning efter våning av magasinrum byggda av gjutjärn och stål. Byggnaden har utnyttjas osm depå sedan 1968 då det nya Riksarkivet i Marieberg invigdes, men står sedan 1995 utan användning. Den mycket speciella tekniska och funktionella uppbyggnaden ställer särskilda krav på en framtida användning. Ägaren Statens fastighetsverk söker nu en hyresgäst som kan tillvarata byggnadens historiska värde och fylla huset med levande verksamhet. Denna rapport bygger på det material som tagits fram i samband med studierna, såsom äldre beskrivningar, ritningar, fotografier samt noggranna uppmätningar av byggnaden. Gamla Riksarkivet har dokumenterats och analyserats ur historisk, teknisk och funktionell synpunkt. Arbetet har tidigare presenterats i en utställning om byggnaden med ett förslag till framtida användning som ett humanistiskt arkivcentrum.Genom publicering av denna rapport vill vi förmedla vår kunskap om byggnaden och dess unika kvalitéer.Vi vill tacka alla som gett sitt stöd och bidrag i arbetet, bl.a. riksarkivarie Erik Norberg, akrivredaktör Kerstin Abukhanfusa och vaktmästare Magdalena Salomonsson, samtliga vid Riksarkivet, samt fastighetsförvaltare Hadi Lotfi vid Statens fastighetsver.Fotograferna Kurt Eriksson och Bengt Lundberg har bidragits med material förutom de fotografier som tagits av arbetsgruppen. 

  • 26.
    Hedström, Brita
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kristensson, Hjördis
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindencrona, Hanne
    Kungl. Konsthögskolan.
    Karlson, Bo
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindahl, Göran
    Kungl. Konsthögskolan.
    Westerberg, Eiler
    Kungl. Konsthögskolan.
    Balgård, Sture
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ek, Bo
    Kungl. Konsthögskolan.
    Westerlind, Ann Mari
    Kungl. Konsthögskolan.
    Linder, Per
    Kungl. Konsthögskolan.
    Malmborg, Mats
    Kungl. Konsthögskolan.
    Norén, Micaela
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kunnros, Agneta
    Kungl. Konsthögskolan.
    Norinder, Lars
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sporrong, Per-Ove
    Kungl. Konsthögskolan.
    Fahlsten, Lars
    Kungl. Konsthögskolan.
    Reinus, Mats
    Kungl. Konsthögskolan.
    Spuhl, Sirje
    Kungl. Konsthögskolan.
    Alexandersson, Kerstin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Atmer, Ann Katrin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Brunnström, Lars
    Kungl. Konsthögskolan.
    Jogstad-Benton, Lil
    Kungl. Konsthögskolan.
    von Platen, Fredrik
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ahlsén, Sven
    Kungl. Konsthögskolan.
    Blomberg, Ingela
    Kungl. Konsthögskolan.
    Eisenhauer, Eva
    Kungl. Konsthögskolan.
    Eklund, Erik
    Kungl. Konsthögskolan.
    Wignell, Bengt
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hanson, Jack
    Kungl. Konsthögskolan.
    Husberg, Lillemor
    Kungl. Konsthögskolan.
    Westerberg, Kerstin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindahl, Göran
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sjöström, John
    Kungl. Konsthögskolan.
    Westerlind, Ann Mari (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Andersson, Henrik O (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ek, Bo (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindahl, Göran (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    von Platen, Fredrik (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sjöström, John (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Westerlind, Gunnar (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Wetterfors, Hans (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Visby Innerstad: En användningsplan1973Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sedan lång tid föreligger i stort sett enighet om att bevara innerstadens bebyggelse och att anpassa eventuella nytillskott till det redan bestående. Med den inställningen har förändringsprocessen både dämpats och mildrats men ändå inte bragts att avstanna. Förändringar sker ständigt om det också huvudsakligen i smått: de många synbart så anspråkslösa byggnadsåtgärderna adderar efterhand ihop sig till något större och mer genomgripande. Långsamt, nästan omärkligt, ändrar innerstaden sitt ansikte.Ändå är det inte själva husen som förändrats mest utan användningen av dem. Ur funktionell synpunkt har 1950 - och 60-talen har varit något av en omstörtning i innerstadens historia: den har förlorat nästan hälften av de boende, en stor del av detaljhandeln och praktiskt taget helt sin gamla roll som skolcentrum. I gengäld har ytterstaden vuxit ut till ett sammanhängande kilometerbrett bälte. Till stor del av denna funktionella förändring en följd av beslutet att bevara innerstadens bebyggelse. Vad som inte fått plats inom den gamla ramen har etablerats utandör den.Föreliggande arbete vill ge en översiktlig bild av förändringsförloppen, sedda i ett långt tidsperspektiv men med tonvikt på dagsläget. Bebyggelsen tas upp till utförlig granskning men också användningen av den. Det är just samspelet mellan husen och de funtkioner, de fyller, som kan sägas utgöra bokens huvudtema. I de flesta fall är detta sammanhang hus-användning alldeles konfliktfritt och föranleder därför inte heller någon diskussion. Vad som behandlas är de relativt få problematiska fallen, hus som borde rustas upp för att fylla sin uppgift, hus som är olämpligt nyttjade eller inte använda alls. En serie sådana fall tas upp till systematisk genomgång; samtidigt berörs också de trafik - och miljömässiga konsekvenserna. Bokens syfte är alltså klart: den ger ett underlag av fakta för arbetet med att jämka samman byggnader och användningsformer. I den meningen kan skriften kallas en anvädningsplan för Visby innanför murarna.Arkitekturskolanas arbete har bedrivitis parallellt med den kommunala Innerstadskommitténs verksamhet. Något organiserat samarbete har inte förekommit med de informella kontakterna har varit både täta och goda. Att likheterna mellan Innerstadskommittén och Arkitekturskolans slutsatser blivit så pass stora, kan tillskrivas en gemensam helhetssyn.En av Arkitekturskolans elever, arkitekt Lars-Ingvar Larsson, har tidigare självständigt genomfört en undersökning av förändringar i innerstaden 1945-70- Denna studie publicerats separat och bör uppfattas som ett komplement till den hör föreliggande.Förutom de i innehållsförteckningen nämnda har ytterligare några aktivt medverkat i arbetet. Studiet av trafikfrågorna i innerstaden, i hamnen och öster om ringmuren leddes av Åke Claesson, I fältstudier och diskussioner medverkande Göran Månsson.Arkitekturskolan har fått god hjälp av ett antal initierade personer i Visby. Särskild tacksamhet är vi skyldiga byggnadsnämnden ordförande Henning Jacobson, kommunalrådet C B Stenström, stadsarkitekten Måns Hagbergm f. länsbostadsdorektören Åke Malmberg och landsantikvarien Gunnar Svahnström. I boken publiceringskostnaderna har ekonomiskt bidrag lämnats av Gotlands kommun och Riksantikvarieämbetet.Boken har redigerats av Sture Balgård och Ann Mari Westerlind med hjälp av Henrik O Andersson, Bo Ek, Göran Lindahl, Fredrik von Platen, John Sjöström Gunnar Westerlind och Hans Wetterfors.Skeppsholmen, Stockholm, sommaren 1973.Arkitekturskolans lärare och elever.

  • 27.
    Helander, Vilhelm
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sundman, Mikael
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sanering i Finlands Städer: Den Nordiska Trästaden1973Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna utredning behandlar utvecklandet av bostadsbeståndet i Finlands tätorter. Med begreppet sanering avses i utredningen åtgärder, genom vilka man kan förbättra boendeförhållandena för de invånare som lider av bristfällig boendemiljö. Begrepp som ansluter sig till sanering definieras och specificeras. Formerna för sanering granskas huvudsakligen från två utgångs­punkter, sanering som medför rivning och sanering som innebär bevarande. Bakgrunden till de nu rådande saneringsmetoderna och idealen skisseras upp. Former och kostnader för utveckling av den existerande boendemiljön utreds ur samhällsekonomisk synvinkel. Vidare diskuteras frågan om hur sanering kan påverka förverkligandet av allmänt godkända bostadspolitiska målsättnin­gar. Till slut påvisas faktorer inom den offentliga förvaltnin­gen som nu försvårar upprustning och modernisering av bostäder.

  • 28.
    Helmers, Rolf
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hemgren, Ingrid
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hernsell, Ingrid
    Kungl. Konsthögskolan.
    Larsson, Roger
    Kungl. Konsthögskolan.
    Naukkarinen, Anneli
    Kungl. Konsthögskolan.
    Nordin, Torgny
    Kungl. Konsthögskolan.
    Nydolf, Nils-Gustav
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ohlsson, Inger
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sallander, Maud
    Kungl. Konsthögskolan.
    Strömholm, Jakob
    Kungl. Konsthögskolan.
    Stübben, Georg
    Kungl. Konsthögskolan.
    Törnblom, Lolita
    Kungl. Konsthögskolan.
    Antell, Olof (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Knorring, Peter von (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Mälsåkers Slott1991Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Läsåret 1990-91 har vi valt ett större restaureringsprojekt, Mälsåkers slott vid Mälaren. Tessinslottet från 1680-talet skadades svårt vid en brand 1945. Den avbrända takkonstruktionen rekonstruerades, de rötskadade bjälklagen byttes mot nya i betong och de gamla originalfönstren ersattes. 

    Vårt syfte med Mälsåkersstuierna har varit att träna ett arbetssätt och utveckla en metodik för undersökningoch analys. Först därefter konkretiseras diskussionen om byggnadens användning med utgångspunkt från dess egna förutsättningar. 

    Studier av allt från grund till takstolar, från yttre miljö tillinteriörer och snickeridetaljer har kopplats till arkivstudier och till undervisningen i övrigt. Målet har varit att visa hur byggnaden är konstruerad och på vilket sätt den utnyttjats under århundraden med förändringar av inredningar, rumssammanhang och konstruktiva system. 

  • 29.
    Hidemark, Ove
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    von Knorring, Peter
    Kungl. Konsthögskolan.
    Edberg, Birgitta
    Kungl. Konsthögskolan.
    Johansson, Per-Anders
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sandström, Hans
    Kungl. Konsthögskolan.
    Tollbom, Arne
    Kungl. Konsthögskolan.
    Engman, Anders
    Kungl. Konsthögskolan.
    Paues, Catherine
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ponnert, Hans
    Kungl. Konsthögskolan.
    Wållgren, Sidsel
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ahrén, Magnus
    Kungl. Konsthögskolan.
    Alwén, Ewa
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hornby, Eva
    Kungl. Konsthögskolan.
    Johansson, Bengt J O
    Kungl. Konsthögskolan.
    Nygotiska kyrkor i Skåne: utveckling i form, material och konstruktion 1840-19101991Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna bok har sin utgångspunkt i 1981/82 års studier i skånskt 1800-talsbyggande där Arkitekturskolans restaureringslinje valde att ägna sitt intresse åt det relativt obeaktade bestånd av nygotiska kyrkor som Skåne erbjuder. Studiernas syfte har varit attförsöka fånga kyrkornas specifika såväl estetiska som tekniska karaktäristiska och beskriva den utveckling som de representerar. 

  • 30.
    Ingelström, Lars
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Larson, Barbro
    Kungl. Konsthögskolan.
    Norrby, Elisabeth
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hasslefalk, Raimo
    Kungl. Konsthögskolan.
    Larson, Leif
    Kungl. Konsthögskolan.
    Thermenius, Bertil
    Kungl. Konsthögskolan.
    Riess, Hubert
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lenngren, Kersti
    Kungl. Konsthögskolan.
    Renström, Ann
    Kungl. Konsthögskolan.
    Västerby: En jordbruksby i Dalarna1981Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna studie är ett försök att kartlägga och beskriva de delar av Västerby som vi ansett kulturhistoriskt och miljömässigt värdefulla och därför värda att beva­ra. Vi har inte studerat det nybyggda villaområdet i byns nordvästra utkant, trots att den delen har fler invånare än gamla Västerby.

  • 31.
    Kuosmanen, Merja
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kottby Trädgårdsstad: Ett forskningsprojekt om bevarandeproblem initierat av Icosmos och Nordens Riksantikvarier1972Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Redan år 1916 föddes inom Bostadsreformföreningen tan­ken att grunda ett bostadsbolag för att avhjälpa arbe­tarbefolkningens bostadsbrist. Helsingfors stad del­tog i planerna och redan följande år grundades bolaget - Helsingfors Folkbostäder Ab, vars aktiemajoritet var i stadens ägo. Bolagets verksamhet underställdes So­cialnämndens överinsyn. En dylik organisering av bo­stadsproduktionen var något nytt i Finland.Den ekonomiska depressionen vid världskrigets slut sat­te sin prägel på bolagets första planer. Finansierings­svårigheter tvingade planerna att hålla sig till sten­kaserner i många våningar "utan all byggnadskonstnärlig utsmyckning". Ettrumsbostaden - som konstaterats vara ett bostadspolitiskt monster - utgjorde huvudparten av den skisserade produktionen.

  • 32.
    Lampel, Eva
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hogdal, Lis
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gamla Gefle och Gamla Linköping: Den Norska Trästaden1972Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Lang, Peter
    Kungl. Konsthögskolan.
    Architecture. Cities. Utopias2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Teddy Cruz is a San Diego based architect and urban critic working extensively on the impoverished communities living around the border between Tijuana and San Diego. Cruz thinks it's not enough to be deeply committed to documenting these extrema topographies, but it is also necessary to actively partake in their solutions. Where Cruz sees a major weak-point is precisely in the disconnection between concerned activists and the support institutions themselves.

  • 34.
    Lang, Peter
    Kungl. Konsthögskolan.
    Haunted by Shadows of the Future: ARTEFACTS2013Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Haunted by Shadows of the Future: ARTEFACTS identifierar föremål från slutet av 1960-talet till slutet av 1970-talet som har ett personligt eller familjärt samband med människorna och samhället under denna tid, och som innefattar en särskild känsla av tillhörighet, en önskan att vara en del av det moderna svenska samhälle som tog form vid den tiden. Resultatet av detta kollektiva sökande är en samling artefakter, företeelser och föremål i hemmet, sammanflätade med rika personliga berättelser och upptäckter.

  • 35.
    Lang, Peter
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ashton, Mathew
    Kungl. Konsthögskolan.
    Boström, Frida
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hesselgren, Anna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Heyman, Malin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Jansson, Johanna Muriel
    Kungl. Konsthögskolan.
    Jansson, Ulrika
    Kungl. Konsthögskolan.
    Jenkins, Emma
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lageryd, Dan
    Kungl. Konsthögskolan.
    Massot, Bartélémy
    Kungl. Konsthögskolan.
    Mayes, Stuart
    Kungl. Konsthögskolan.
    Nilsson, Marie
    Kungl. Konsthögskolan.
    Richards, Marie-Louise
    Kungl. Konsthögskolan.
    Zydek, Szymon Jan
    Kungl. Konsthögskolan.
    Take A Walk On The Wild Side: Learning from the City and Beyond2015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Take a Walk on the Wild Side features a number ot diverse research pro!ects, as will become c!ear to those who pick up this end ot year catalog.

    (+ shorts abstracts by every student involved in the work)

  • 36.
    Larsson, Bo
    Kungl. Konsthögskolan.
    Fyra Östersjöstäder förr och nu: En jämförande studie av stadsutveckling och planering1980Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 37.
    Larsson, Ursula
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lönnroth, Gudrun
    Kungl. Konsthögskolan.
    Landshövdingehus och Trähus i Göteborg: Den Nordiska Trästaden1972Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den göteborgska landshövdingehus- och trähusbebyggelsen är unik i landet genom sin omfattning, sin utformning och sin funktion. Den omfattade på 1940-talet mer än hälften av det totala lägenhetsbeståndet i staden och var säker­ligen den största samlade trähusbebyggelsen i Sverige. Den dominerande delen av denna bebyggelse utgjordes av lands­hövdingehus, en hustyp som är specifik för Göteborg. Denna hustyp utvecklades för att lösa arbetarnas bostadsproblem på 1870-talet och behöll sin prägel av arbetarbostad fram till 1940-talet då den slutade att byggas. Göteborg var ursprungligen en trästad men efter 1803 fick trähus endast uppföras utanför vallgraven. Fram till 1875 var trähus i 2 våningar det vanligaste bostadshuset i för­städerna, där stadens arbetare bodde. När bostadsbristen var som störst på 1870-talet godkände myndigheterna en ny hustyp med bottenvåning av sten och två övervåningar av trä. Under 60 år var landshövdingehuset de göteborgska arbetarnas speciella bostadsform.

  • 38.
    Lenngren, Kersti
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Renström, Ann
    Kungl. Konsthögskolan.
    Moströmska Gården: En bondgård i Resele socken Ångermanland1988Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den gård vi beskriver här, Mo nr 3:2, ligger i en liten by i Resele socken i Ångermanland ca tre mil norr om Sol­lefteå. Landskapet med niporna, de ljusa odlade terras­serna och de mörka, blånande bergen är enastående vackert. Detta är förvisso Pelle Malins poetiska Ådal. Gården ligger på en platå ovanför nipbranter på Ångerman­älvens norra strand. Den består av ett 20-tal tämligen spridda timmerbyggnader. Den är mycket typisk för trak­ten. Den stora mangårdsbyggnaden brädslags på 1930-talet och målades ljusgul. I övrigt är husen faluröda. Föda­rådsstugan och bagarstugan bildar flyglar till mangård­sbyggnaden. Ladugården med sin lätt böljande taknock, de grånande härbrena och de andra ekonomibyggnaderna är mer oregelbundet placerade på en ganska stor yta.

  • 39.
    Lindahl, Göran
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Altenburg, Carl-Ove
    Kungl. Konsthögskolan.
    Wretblad, Lars-Erik
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sjöström, John
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bedoire, Fredric
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bäckström, Hans
    Kungl. Konsthögskolan.
    Jensfelt, Hans
    Kungl. Konsthögskolan.
    Nisser, Marie
    Kungl. Konsthögskolan.
    Eckered, Mikaela
    Kungl. Konsthögskolan.
    Leander, Lena
    Kungl. Konsthögskolan.
    Uhlén, Björn
    Kungl. Konsthögskolan.
    Svensson, Tomas
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sjöström, John
    Kungl. Konsthögskolan.
    Centrala Jönköping: Den Nordiska Trästaden1972Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Konsthögskolans Arkitektur skola har under studieåret 1971-72 behandlat förnyelseproblemen i centrala Jönköping. Huvudvikten har lagts vid de problem som uppstått vid över gången från 60-talets överhettade konjunktur till 70-talets mera dämpade. I denna situation framstår det som naturligt att begränsa eller hejda den omdaningsprocess i Jönköpings centrala de­lar, som i så hög grad varit ett uttryck för de expansiva årens förvänt­ningar. Denna typ av restriktiv planering förutsätter en mycket detaljerad kunskap om den befintliga bebyggelsen och dess utnyttjande. Föreliggande arbete bygger således på inventeringar, genomförda på platsen, och på tillgängligt utredningsmaterial som förmedlats av kommunens tjänstemän. Studierna har koncentrerats till två områden i staden, som representerar var sitt skede i Jönköpings byggnadshistoria, och som också bedömts möj­liga att bevara.

  • 40.
    Lindahl, Göran
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Engdahl, Gunborg
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sjöberg, Eva
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sjödahl, Olle
    Kungl. Konsthögskolan.
    Webjörn, Margit
    Kungl. Konsthögskolan.
    Cederman, Leif
    Kungl. Konsthögskolan.
    Holgersson, Kjell
    Kungl. Konsthögskolan.
    Wahlberg, Göran
    Kungl. Konsthögskolan.
    Wretblad, Tuva
    Kungl. Konsthögskolan.
    Haasum, Sibylla
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sjöholm, Lennart
    Kungl. Konsthögskolan.
    Winnel, Stig
    Kungl. Konsthögskolan.
    Fridén, Arne
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lundholm, Kenneth
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sundemar, Åke
    Kungl. Konsthögskolan.
    Fager, Inger
    Kungl. Konsthögskolan.
    Törneman, Hans
    Kungl. Konsthögskolan.
    Wannberg, Elisabet
    Kungl. Konsthögskolan.
    Allard, Elisabeth
    Kungl. Konsthögskolan.
    Brunnberg, Klas
    Kungl. Konsthögskolan.
    Nord, Roger
    Kungl. Konsthögskolan.
    Strandell, Lennart
    Kungl. Konsthögskolan.
    Söderberg, Ulf
    Kungl. Konsthögskolan.
    Larsvall, Malena
    Kungl. Konsthögskolan.
    Nilsson, Paula
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ekqvist, Kerstin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Forsström, Margit
    Kungl. Konsthögskolan.
    Klaesson, Lennart
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sax, Ulrika
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bergslagen: Arbetsplatser och bostäder under hundra år1983Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna skrift utgör resultatet av Arkitekturskolans studier läsåret 1978-79. Att redigera manuskripten visade sig arbets­krävande och har också dragit ut på tiden. Att vissa av de uppgifter som lämnas inte är helt aktuella spelar ändå inte så stor roll - tyngdpunkten i framställningen ligger på det his­toriska materialet och de långa tidsperspektiven.

    Arbetet inleds med en demografisk översikt över ett brett bäl­te tvärs över Mellansverige från Värmland till Upplandskusten. Där antyds utvecklingens huvudriktning både i Bergslagens gam­la kärnområden och i yttre zoner av delvis annan karaktär. Därefter följer åtta från varandra fristående kapitel som dock alla har ett gemensamt mål, att granska och analysera bebyg­gelseu.tvecklingen inom ett tydligt avgränsat område. Konkre­tion och åskådlighet har eftersträvats - därför har också stor möda nedlagts på bildmaterialet i form av kartor, ritningar och foton. Valet av undersökningsobjekt har gjorts av förfat­tarna själva, som också utformat sina avsnitt självständigt.

  • 41.
    Lindahl, Göran
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Månsson, Göran
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bedoire, Fredric
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bäckström, Hans
    Kungl. Konsthögskolan.
    Engdahl, Bengt
    Kungl. Konsthögskolan.
    Jensfelt, Hans
    Kungl. Konsthögskolan.
    Nisser, Marie
    Kungl. Konsthögskolan.
    Andersson, Jan
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hogdal, Lis
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lampel, Eva
    Kungl. Konsthögskolan.
    Streiffert, Göran
    Kungl. Konsthögskolan.
    Åhl, Bo
    Kungl. Konsthögskolan.
    Stavanger: Innerstaden - Utvecklingshistoria och Utvecklingsmöjligheter1972Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Föreliggande arbete bör inte uppfattas som något slags generalplan eller dispositionsplan utan snarare som en presentation av ett synsätt, som konkretiserats på ett antal fritt valda områden. Framställningen har två tyngdpunkter. Stort intresse har ägnats det historiska perspektivet. Syf­tet har varit att besvara frågan: Varför ser Stavanger ut som det gör? Varför skiljer sig denna stad så mycket från jämförbara orter i Sverige? De svar som ges för över till bokens huvudtema, frågan hur den befintliga bebyggelsen skall användas i framtiden. Bakom ligger en grundsyn som uppfattar rivning och nybyggande som åtgärder i sista hand, underhåll, upprustning och ombyggnad som det normala, något som kan sträckas ut generation eftel" generation.

  • 42.
    Nord, Roger
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sundemar, Åke
    Kungl. Konsthögskolan.
    Markanvändning i Karlstadsdeltat: - En studie av landskapets omdaning mot bakgrund av den fysiska planeringen1984Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt från stadskartor och detaljplaner har utvecklingen över­siktligt kunnat beskrivas. Det äldre materialet har vi hämtat ur historiska verk i Värmlandsrummet i Karlstads stadsbibliotek. Kunskap om den för oss mera näraliggande perioden har inhämtats genom studier av planbeskriv­ningar samt intervjuer.

  • 43.
    Nordin, Erik
    Kungl. Konsthögskolan.
    Träbyggande Under 1800-talet: Debatt och verklighet1972Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Tonvikten skall här läggas vid propagandan, dess ideal och deras rötter. Propagandisterna skall i stor utsträckning få tala för sig själva genom citat och bilder. Den verkliga utvecklingen har endast kunnat exemplifie­ras. Exemplen har främst valts från Hälsingland, delvis och främst av praktiska skäl men även därför att Hälsingland är av särskilt intresse ge­nom att de tidigare och av de nya idealen utkonkurrerade byggnaderna var av ovanligt hög kvalitet. Det som här presenteras är således främst ett underlagsmaterial som kanske kan underlätta för läsaren att dra egna slutsatser om snickargläd­jens karaktär och värde.

  • 44.
    Ohlander, Marianne
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gamla Norr i Västervik: En Etnologisk Fältundersökning1972Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sedan Västervik återuppbyggts efter den sista ödeläggande branden 1677, har dess centrala delar i stort sett förblivit oförändrade vad beträffar gatunät och tomtindelning. Man tror att den äldsta medeltida staden låg i anslutning till kyrkan och ned mot Gamlebyviken. Senare flyttades troligen hamnen söderut till Salt­sjön, där en ny stadsdel. uppstod. De två områdena har därefter successivt vuxit samman. På 1781 års karta kan man se hur staden var uppdelad i fyra kvarter -- Norra, Västra, Södra och Östra Kvarteren. Det som idag kallas Gamla Norr, omfattar det gamla Norra Kvarteret samt delar av de Södra och Västra Kvarteren (Karta 1). Den geografiska avgränsningen för föreliggande undersökning är i norr den gamla stensågen i kvarteret Stenhamra, i väster Västra Kyrkogatan, i söder Fiskaregatan och i öster Gamlebyviken (karta 2).

  • 45.
    Rosberg, Karin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Grönlands By i Malung 1850-19801989Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Under mina efterforskningar har jag intervjuat många äldre och medelål­ders människor och bett dem berätta vad de minns. Det har blivit verkligt trevliga och givande pratstunder, ofta med flera syskon och makar samlade på en gång. Utgående från två kartor, storskifteskartan 1850 och en refuse­rad stadsplan 1934, har jag med hjälp av intervjuerna kunnat rekonstruera kartor över Grönland vart tionde år från 1880 och framåt. Det finns inget hus som är byggt efter 1850 och rivet före 1934, med andra ord alla hus som funnits under mellantiden finns markerade på åtminstone en av de två utgångskartorna. De sista femtio åren har varit lättare att kartlägga men inte lättare att beskriva. Min ambition har varit att föra historien fram till dags dato och med likartat angreppssätt för hela tidsperioden, något som ofta saknas i olika typer av bygdehistoria - de sista tjugo trettio åren bru­kar bli behandlade med annan vinkling än äldre tid. Jag är arkitekt, och som planerare vill man skriva en historia som sträcker sig fram till idag för att utgöra underlag för planering. Den inställningen tillämpar jag också i det här arbetet trots att det inte är avsett som planeringsunderlag.

  • 46.
    Sagrén, Cecilia
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Belfrage, Malin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Brelid, Barbro
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bäckström, Emil
    Kungl. Konsthögskolan.
    Collin, Maria
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gold Cox, Karin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Grundberg, Helena
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gustafsson, Johan
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hidemark, Jacob
    Kungl. Konsthögskolan.
    Holmgren, Stefan
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ihalainen, Laura
    Kungl. Konsthögskolan.
    Jernlif, Daniel
    Kungl. Konsthögskolan.
    Peter, Joseph
    Kungl. Konsthögskolan.
    Keijer, Harald
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindberg, Nanna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lyckman Gevert, Kerstin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Michaelsen, Henriette
    Kungl. Konsthögskolan.
    Pelinska, Katarina
    Kungl. Konsthögskolan.
    Romare, Ulrika
    Kungl. Konsthögskolan.
    Schartau, katinka
    Kungl. Konsthögskolan.
    Framtidsfrågor Restaureringskonst 2016-2017 Kungl Konsthögskolan2017Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Restaureringskonst vid Kungl Konsthögskolan i Stockholm har läsåret 2016-2017 haft temat Framtidsfrågor. Utöver professionskunskap och teori har fronten och framtidsfrågor inom ämnet studerats. Publikationen visar en del av årets arbete i form av artiklar. Praktisk träning i dokumentation och värdering avspeglas liksom gemensamma studieresor, föreläsningar och milstolpar inom restaurering. Framtidsfrågor har inga enkla svar med för att kunskapsuppbyggnaden ska ligga i fronten är Restaureringskonst en aktiv deltagare i diskussionen.

  • 47.
    Sjögren, Bengt
    Kungl. Konsthögskolan.
    Från fiskläge till förort: Bebyggelseutveckling i Öckerö Kommun1981Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att studera och skildra den här antydda förändringsprocessen, samt att försöka belysa i vad mån denna utveckling har varit spontan eller i vad mån försök har gjorts att styra utvecklingen.

  • 48.
    Svensson, Agnieszka
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindhoff, Elias
    Kungl. Konsthögskolan.
    Granath, Ellinor
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hansen, Jurgita
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bergh, Lars
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ravegård, Markus
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gustafsson, Olle
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sagrén, Cecilia (Redaktör)
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hökarängen: Omtankens 50-tal2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna publikation är ett resultat av läsåret 2017-2018 i kursen Restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan, arkitekturavdelningen. Årets tema var bostadsarkitektur. Förvalta, förädla, förvanska? Under läsåret undersöktes bostadsarkitekturen som kulturarv, hur bostadshus och bostadsområden förvaltas, förädlas alternativt förvanskas genom restaureringsåtgärder, förtätningar och omvandlingar. I

    I läsårets projektstudie ingick fem bostadsområden i södra Stockholm, utvalda för att representera varsin epok i 1900-talets bostadsutveckling. En projektgrupp för varje bostadsområde gjorde studier i olika skalor, från den utvalda lägenhetens detaljer, trapphuset och bostadshuset, gården och gatan till stadsdelsnivån.

  • 49.
    Westerlind, Anne-Mari
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kyrkbacken och Gamle Stavanger: Den Nordiska Trästaden1972Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Som en del av problemen med de gamla trästadsmiljöerna framstår frågan om det finns möjlighet att behålla dem. När det beslutats att ett område inte skall försvinna frågar man sig kanske: Ska vi göra museum? Ska vi i så fall bygga upp området någon annanstans? Kan vi i stället använda husen? Ska det bli bostäder? Kan där finnas andra verksamheter? Får man riva några hus? Kan vi bygga om? Går det att komplettera med nya byggnader? Vad gör man med bilarna? Hur mycket får det kosta? Vem ska betala? Vilka får bo där? Denna utredning belyser problem som uppstått i samband med bevarandet av t'Vå områden, Kyrkbacken i Västerås i Sverige och Gamle Stavanger i Stavanger i Norge.

  • 50.
    Westerlund, Ann Mari
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Westerlund, Gunnar
    Kungl. Konsthögskolan.
    Fiskelägen i Bohuslän: Den Norska Trästaden1972Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vi har intresserat oss för de fiskelägen,som antogs ha kvar mycket av sin ursprungliga karaktär, och som fanns redovisade på grundkartor från 1900-talet. Vid valet av fiskelägen har vi rådgjort med privatpersoner samt tjäns­temän vid länsarkitektkontoret i Göteborg. Urvalet har begränsats till de samhällen, som har en sammanhängande tät träbebyggelse och som de personer, vi talat med,kände till och bedömde vär­da närmare studium.

12 1 - 50 av 55
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7