Denna publikation är ett resultat av läsåret 2017-2018 i kursen Restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan, arkitekturavdelningen. Årets tema var bostadsarkitektur. Förvalta, förädla, förvanska? Under läsåret undersöktes bostadsarkitekturen som kulturarv, hur bostadshus och bostadsområden förvaltas, förädlas alternativt förvanskas genom restaureringsåtgärder, förtätningar och omvandlingar. I

I läsårets projektstudie ingick fem bostadsområden i södra Stockholm, utvalda för att representera varsin epok i 1900-talets bostadsutveckling. En projektgrupp för varje bostadsområde gjorde studier i olika skalor, från den utvalda lägenhetens detaljer, trapphuset och bostadshuset, gården och gatan till stadsdelsnivån.

Denna publikation är ett resultat av läsåret 2017-2018 i kursen Restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan, arkitekturavdelningen. Årets tema var bostadsarkitektur. Förvalta, förädla, förvanska? Under läsåret undersöktes bostadsarkitekturen som kulturarv, hur bostadshus och bostadsområden förvaltas, förädlas alternativt förvanskas genom restaureringsåtgärder, förtätningar och omvandlingar. I

I läsårets projektstudie ingick fem bostadsområden i södra Stockholm, utvalda för att representera varsin epok i 1900-talets bostadsutveckling. En projektgrupp för varje bostadsområde gjorde studier i olika skalor, från den utvalda lägenhetens detaljer, trapphuset och bostadshuset, gården och gatan till stadsdelsnivån.

De stora restaureringarna har varit årets tema. Genom att dokumentera och analysera teori och praktik i några av 1800- och 1900-talets största restaureringar - från genomgripande stilrestaureringar till ett mer återhållsamt och tekniskt skon­samt synsätt. Därmed får vi också ett bättre underlag även för dagens ställningsta­gande.Föremål för våra studier är Uppsala domkyrka, Gripsholms slott, Vreta kloster­kyrka, Gustav 11I:s paviljong i Haga, Kungapalatset i Vadstena och Skoklosters slott. Vi hoppas att denna utställning skall bidra till en kritisk hållning och en ökad kunskap om restaureringskonsten, som kvalificerad yrkesuppgift, tidsspegel för historiesyn och som gestaltningsideal.

En majoritet av dagens byggnadsuppgifter gäller att hantera det redan byggda. När vi står inför situationen att restaurera en befintlig byggnad är det viktigt att förstå olika tidsperioders stilideal liksom byggnadsteknik och material. Först då kan vi göra en väl avvägd analys som tar tillvara och utvecklar de kvaliteter som byggnaderna själva besitter. Därför är utbildningen upplagd som ett växelspel mellan föreläsningar, seminarier, exkursioner och en för året vald studieavgift.Slott och brogar har varit läsårets tema. Vi har valt att arbeta med Västerås och Örebro slott - två ganska bortglömda Vasaslott som är väl värda att lyfta fram, Särskilt har vi studerat de senaste 300 årens förändringar, som inte tidigare ägnats lika stor forskarmöda som medeltiden och Vasatiden. I dessa två exempel finns en provkarta på estetiska, praktiska och tekniska ingrepp på Carl Hårlemans tid och fram till idag.Studierna har således omfattat både gestaltning, funktion och byggnadsteknik. Avsikten är att visa på kvaliteterna i de omvandlingar och restaureringar som skett, men också att peka på problem och analysera olika möjligheter inför framtiden. Arbetet har skett i samarbete med Statens fastighetsverk och är tänkt att utgöra ett underlag till vårdprogram och framtida restaureringsinsatser,  

Vi har nu försökt förklara varför vi tycker att resvirkes­husen är intressanta. Vårt arbete med dessa problem började med ett examensarbete på Tekniska Högskolans husbyggnadsav­delning. Detta arbete behandlar dokumentation och förslag till återanvändning av ett område med tvåvånings bruksarbe­tarbostäder i Sandviken. Efter detta har vi fortsatt med försök att lokalisera och bestämma förekomsten av denna sorts bebyggelse.

Ekonomibyggnader har alltid behövts för de huvudbyggnader som finns inom våra bevarade kulturmiljöer. Några nyttobyggnader uppskattas och används fortfarande, andra betraktas som problematiska överloppsbyggnader, många rivs. Alltför få har dokumenterats eller fått sin historia klarlagd vilket undanhållit viktig kunskap om samhällets framväxt. Vi vill synliggöra och betona vikten av att bevara och utveckla hela bebyggelsemiljöer, ofta med ett antal hus utöver huvudbyggnaden och tillhörande yttre miljö i staden eller på landet. Denna rapport visar kursdeltagarnas projektarbeten om nyttobyggnader. De har dokumenterat med traditionella och nya arbetsmetoder, inventerat och intervjuat, läst och besökt arkiv, värderat, analyserat och därefter föreslagit hur man ska ta hand om och utveckla nyttobyggnaderna i sina kulturmiljöer.

Rapporten redovisar arbeten från kursen Restaureringskonst på Konsthögskolan som under läsåret 2015-2016 har arbetat med tema Museum och Iscensättning. Hur kulturmiljöer påverkas när de blir museum, hur man restaurerar för museum, hur man bevarar och utvecklar en plats för kunskapsutbyte, bildning och upplevelser. Mälsåkers slott, utanför Mariefred, förvaltat av Statens Fastighetsverk, var studieobjekt för 20 studenter, (yrkesverksamma arkitekter, antikvarier, ingenjörer, konservatorer m fl) där utbildningens olika studiemoment som uppmätning, inventering, dokumentation har tillämpats. Fältarbetet har följts av studier i historik, kulturhistorisk värdering och analyser som gett visioner och gestaltningsförslag på ny verksamhet i slottet. Rapporten presenterar förslagen, med text, skisser, foton och ritningar. Fyra olika typer av museum med varierande grad av åtgärder, förändringar och utveckling av slottet. Restaureringsexperiment redovisas utifrån traditionella och digitala dokumentationsmetoder. Dessutom finns arbeten om barockens ljus, bladguld, brandskydd, pod-radio, kraftstation, engelska parken, dekorationsmålade tak, Gustavianum, Julius Kronbergs ateljé och barockträdgård m m. Förslagen visar att det är möjligt att transformera Mälsåkers barockslott till ett museum av idag med bibehållen historik och synliga tidslager.  

Föreliggande arbete syftar till att beskriva den lokala näringsstrukturen och byggnadstraditionen under den period den hemindustriella textilproduktionen domine­rade över fabriksindustrin samt förutsättningarna för uppkomsten och utvecklingen av detta näringsmönster. Uppsatsen kommer också att beröra förlagssystemets utveckling under 1900-talet. Arbetet är i första hand en lokalstudie med exempel hämtade från Marks kommun i Häggåns dalgång. Det etnologiska studiet av lokalsamhällen syftar till att beskriva miljöns framväxt, de villkor som formar människors levnadsmönster samt de faktorer som på­verkat områdets näringsstruktur och bebyggelsens ut­formning.

Läsåret 1988-89 ägnade Arkitekturskolans avdelning för restaureringskonst åt två större restaureringsprojekt - Svartsjö och Bogesund. Båda slotten står outnyttjade och erbjuder goda exempel på de tekniska och kulturhistoriska komplikationerna inom den kvalificerade byggnadsvården. 

I den föreliggande skriften finns både utställningen som visades vid Konstakademien våren 1989 och ett bearbetat förslag till ett resataureringsprogram för Svartsjö slott redovisade.

This booklet is intended to present the discussion and the results of the workshop Locating Terezín. A short discription of the history of Terezín, the contemporary situation, the result of the workshop is presented, as well as a sketch for a future continuation and realisation

Denna publikation är ett resultat av läsåret 2020-2021 i kursen Restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan, arkitektur. Insikter och slutsatser sammanfattas från årets arbete med tema Vi skapar framtiden, dem formar oss. En central fråga under året var - Kan restaureringskonstens kunskapsbank, verktyg och analysmetoder bidra med nya förhållningssätt och insikter, som i högre grad integrerar humanistiska och idėmässiga principer i dagens samhällsbyggande?

I läsårets projektstudier ingick Lambohovs säteri i Linköping, stadsdelsområden i Stockholm Alviks strand, Kv Hästen, Hagalund. Lövholmen och Sofielund i Malmö.

Ytterligare ett resultat av läsåret är publikationen Det utvidgade fältet med studenternas egna val av ämne, att utforska, fördjupa eller prova på.

I publikationen ingår fyra arbeten;

• Narrativ - att förstå historien som en pågående process
• Materia - om atmosfärens betydelse
• Det långa livet - restaureringskonstens breddade fält
• Metod - restaureringskonstensverktyg mot en hållbar framtid

Denna publikation är ett resultat av läsåret 2020-2021 i kursen Restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan, arkitektur. Insikter och slutsatser sammanfattas från årets arbete med tema "Vi skapar framtiden, den formar oss". En central fråga under året var - Kan restaureringskonstens kunskapsbank, verktyg och analysmetoder bidra med nya förhållningssätt och insikter, som i högre grad integrerar humanistiska och idėmässiga principer i dagens samhällsbyggande?

Ytterligare ett resultat av läsåret är publikationen "Det odelbara rummet" där årets insikter och slutsatser sammanfattas.

Denna publikation består av förord samt arton essäer uppdelade i fyra tematiska avdelningar;

• Perspektiv på restaureringskonst
• Perspektiv på kulturarv
• Perspektiv på resurser
• Perspektiv på processer

POST-ACCELERATION – framtiden är redan byggd har varit temat för kursen Byggnadskonst vid Kungl. Konsthögskolan 2022–2023.

Att byggsektorn står för en betydande del av klimatpåverkan både gällande förbrukning av naturresurser och energi, är ingen nyhet, det är också den sektor som efterlämnar mest avfall. Att i större utsträckning återbruka hela byggnader, anläggningar och miljöer, vet vi skulle snabbt ge positiv effekt på klimatet. Att utgå ifrån det som redan finns, istället för att bygga nytt, innebär en kraftfull minskning av ytterligare miljöpåverkan.

Majoriteten av den byggda miljön i Sverige är uppförd under senare delen av 1900-talet, en tid, som brukar kallas den stora accelerationen, starkt präglad av sin framtidstro, folkhemsbygge och välfärdsutveckling. Det är ofta i dessa vardagsmiljöer och nära relation till dess arkitektur som vi växer upp, lever våra liv och formas som människor. Livsviktiga miljöer, men känsliga, eftersom de ofta tas för givet, inte pekas ut som värdefulla och därför ofta lider av brist på omsorg och långsiktigt underhåll. Exploateringarna går så snabbt att det är svårt att få tillräcklig tidsdistans för att kunna förstå och värdera vidden av miljöernas idé, betydelse och storhet.

POST-ACCELERATION ingår i den utbildningssatsning som KKH Restaureringskonst sedan 2020 kallar Perspektiv. Utbildningen är forskningsinriktad, där studenterna kritiskt analyserar olika, och ibland motstridiga, perspektiv som idag finns i byggsektorn och samhällets strävan mot en mer hållbar riktning.

This publication consists of projects made by students of restauration arts at the Royal Institute of Art in the academic year 2019/20. The students have studied democracy buildings and discusses how different types of buildings express democratic ideas and the evolution of democracy.

Restaureringskonsten med sina långa tidsperspektiv är i sig hållbar, och den har betydande kunskap att tillföra dagens diskussion. Dess metoder stärker de kulturella och socialt engagerande processer som fler behöver vara delaktiga i för att gemensamt definiera vad som redan är – och som på sikt kommer att bli – vårt kulturarv.

Arkitekturen berättar om förfluten tid, länkar ihop oss med tidigare generationer, skapar sammanhang och stabilitet. Den ger oss ramar för social interaktion, skapar tillhörighet till platser, samhörighet med andra människor och är identitetsskapande. I det perspektivet borde återbruk av byggnader och miljöer vara en självklar pusselbit i ett hållbart samhällsbyggande. Men fler behöver se det befintliga som resurser med hög potential, med målet att hitta lösningar för hur man på bästa sätt kan förändra och vidareutveckla utan att betydande värden går förlorade.

Får behovet av omställning till ett mer hållbart samhällsbyggande konsekvenser för restaureringskonsten, eller kan dess metoder rent av vara en katalysator för att vidga och förändra vår syn på kunskapsfältet?

Denna katalog till utställningen "MÖTETS MÖJLIGHET. Arkitekter och konstnärer i samarbete" beskriver de projekt till konstnärskafe på Skepps­holmen som visas och som arbetades fram under en Workshop förra året, anordnad av Konsthögskolans Arkitekturskola och Monumentalskola. Den innehåller också några texter som tar upp frågan om samarbetet mellan arkitekter och konstnärer, hur det såg ut förr och hur det ser ut idag. Avsikten med detta är att ge kontakt med en diskussion som funnits myck­et länge och som är angelägen för framtiden. Både arkitekternas och konst­närernas situation kan stärkas genom ett bättre samarbete.

This work contains sketches and pictures of a selection of buildings and housing enviroments, made by students at the Department of Architectural Conservation at the Royal University Collage of Fine Arts in september to October 1990.

This booklet consists of a publication by Valfid Karlsson from 1921 and parts of a work by Carl Löfroth, as well as a few texts which give an idea of older decorative principals and methods. 

Haunted by Shadows of the Future: ARTEFACTS identifies ojbects from the late 1960's to late 1970's that have a personal o familial relationship with the people and the counities who lived during this era, and that embody a specific sense of belonging, a desire of being part of the moden Swedish society TAKING shape at that time. This is an experimental platform for understanding and engaging issues dealing with residental mass housing, new towns and other modernist utopian projects that were designed in postwar era Sweden and beyond.

An unknown entity rose out of the war in Syria – Rojava. As the world’s attention fixated on the Kurds’ fight against ISIS, their revolution began to restructure society along democratic confederalist ideals. The built environment, therefore, had to follow suite.

KKH research conducted in northern Syria examined the politics of space in society-building and revolution, and explored the rise and fall of the Commune, architecture’s role in state-building, as well as memory and destruction.

The multimedia project is an intersection, both in the methodology and its outcomes, between journalism, architectural research, and storytelling.

Studierna har utgått från Ulriksdals slott, uppfört av Jacob De la Gardie för 350 år sedan. Som kungligt slott har Ulriksdal genomgått ombyggnader under 1600 - och 1700-talet, men präglas idag mest av Karl XVs omfattande omdaning på 1850-talet och Gustav VI Adolfs lika genomgripande förändringar på 1920-talet.Slottet har bjudit på rika studiemöjligheter av stilideal, planlösning, interiörgestaltning, snickerikultur och stormtekniska system från hela 350-årsperioden. Genom noggranna uppmätningar och inventeringar på plats kopplade till arkivstudier har slottets komplicerade förändringshistoria kunnat analyseras, 

I kyrkorna finner man de högsta kvaliteterna av arkitektur och konst som har stått i mänsklig makt att uppbringa. Kulturarvets värde är högt. Arkitektur är en konstart som förstärker funktionen/verksamheten – på samma sätt som t.ex. musik, poesi, skulptur eller måleri. Konstarterna går utöver funktionerna/verksamheterna, därför finns det alltid nya möjligheter att bearbeta. Restaureringskonstens uppgift är att tillvara arkitekturkvaliteterna, utveckla dem och förhöja dem. Det finns ungefär 3 500 kyrkor inom Svenska kyrkan, en tredjedel medeltida och entredjedel från 1950–60-talen. Sammantaget är det en komplex samling byggnader. Majoriteten av 6,4 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan är intresserade av att kyrkobyggnaderna tas om hand. Färre säger sig vara intresserade av att aktivt delta i kyrkans kärnverksamhet. Men kyrkobyggnaden och verksamheten hänger samman; de enda byggnader som haft enoch samma användning i 1000 år är kyrkor. Att vårda och utveckla kyrkobyggnadsmiljöernaingår inte i kyrkans kärnverksamheter. Varför inte? Sedan relationsförändringen år 2000 då kyrkan skildes från staten har inga långsiktiga visioner eller strategier om förvaltningen av Sveriges mest tillgängliga kulturskatt framkommit. Inget drastiskt hände år 2000; antalet gudstjänstbesökare började minska långt tidigare. Varför ska vi vara så oroliga nu när vi inte var det förut? Våra kyrkor är i bättre skick än i något annat land i Europa, vi har aldrig haft det så bra som nu, ändå är det först nu som vi inte anser oss ha råd att sköta denna del av kulturarvet. Andra länder har en mängd olika sätt att finansiera och arbeta med kyrkobyggnader. Sverige har bara ett sätt, statsbidrag. En mängd oprövade möjligheter finns – ett gyllene ägg att förvalta! 20 studenter i Restaureringskonst har arbetat med kunskapsuppbyggnad i teori och praktik under året. Våra studier har innefattat tre innerstadskyrkor och fem andra kyrkor i Stockholms stift, praktiskt nåbara för våra studier. Vi är väl medvetna om de helt olikartade förutsättningar som finns i vårt avlånga land med Europas snabbaste urbaniseringstakt, även om vi haft ett begränsat antal fallstudier när vi tränat arbetsprocess och metodik. Året har förutom projektarbete omfattat föreläsningar, seminarier, workshops och studieresor inom restaureringshistoria, dokumentation med 3D-laserscanning, kulturhistoriskvärdering och analys, material och metoder för restaurering, gestaltning och bevarande,presentation och kommunikation. Av årets studenter är tio arkitekter, en ingenjör, sex antikvarier, två konservatorer och en förvaltare. Tack vare kursens blandade professioner är inledningdiskussionerna och det interna kunskapsutbytet en viktig del av utbildningen, liksom det nätverk som erbjuds genom inbjudna föreläsare och specialister inom praktisk restaurering och i forskningsfronten. Genom studiebesök och studieresor får studenterna kontakter ochintryck av hur restaurering tillämpas och diskuteras i olika sammanhang. I år har vi gjort studieresor till Tyskland och England samt inom Sverige. Kyrkan har i alla tider stått för högsta kvalitet i arkitektur och konst – årets kurs vill visa värdet av denna resurs och hur vi kan arbeta med uppgiften att upprätthålla och gärna öka kulturarvets kvaliteter genomrestaureringskonst.Vi tackar alla som bidragit till genomförandet av vår kurs i år; särskilt Stockholms stift och de församlingar som har gett oss tillgång till sina kyrkor.

Denna skrift är resultatet av de studier som Konsthögsko­lans arkitekturskola ägnade Kävlinge samhälle 1981-82. Den innehåller den första samlade beskrivningen av Käv­linges historiska utveckling, dess växt och bebyggelse, med tyngdpunkt på expansionen vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. I detalj behandlas det tegel­byggande som blev den snabba tillväxtens fysiska uttryck. I rader av uppmätningar visas de kännetecknande dragen från den tiden upp, något som också idag präglar stora delar av Kävlinges byggnadsbestånd. Med historia och be­byggelseutveckling som grund diskuteras vidare en rad an­gelägna planeringsuppgifter i centrala Kävlinge. Förslag till förbättringar och kompletteringar i miljön redovi­sas. Dessa visar också prov på möjligheterna att åter an­vända tegel som karaktärsgivande fasadmaterial i anknyt­ning till den lokala byggnadstraditionen.

En majoritet av dagens byggnadsuppgifter gäller att hantera det redan byggda. När vi står inför situationen att restaurera en befintlig byggnad är det viktigt att förstå olika tidsperioders stilideal liksom byggnadsteknik och material. Först då kan vi göra en väl avvägd analys, som tar tillvara och utvecklar de kvaliteter som byggnaderna själva besitter. Därför är utbildningen upplagd som ett växelspel mellan föreläsningar, seminarier, exkursioner och en för året vald studieuppgift.Slott och borgar har varit läsårets tema. Vi har valt att arbeta med Västerås och Örebro slott - två ganska bortglömda Vasaslott som är väl värda att lyfta fram. Särskilt har vi studerat de senaste 300 årens förändringar, som inte tidigare ägnats lika stora forskarmöda som medelitden och Vasatiden. I dessa två exempel finns en provkarta på estetiska, praktiska och tekniska ingrepp från Carl Hårlemans tid och fram till idag.Studierna har således omfattat både gestaltning, funktion och byggnadsteknik. Avsikten är att visa på kvaliteter i de omvandlingar och restaureringar som skett, men också att peka på problem och analysera olika möjligheter inför framtiden. Arbetet har skett i samarbete med Statens fastighetsverk och är tänkt att utgöra ett underlag till vårdprogram och framtida restaureringsinsatser. 

POST-ACCELERATION – framtiden är redan byggd har varit temat för kursen Byggnadskonst vid Kungl. Konsthögskolan 2022–2023.

Att byggsektorn står för en betydande del av klimatpåverkan både gällande förbrukning av naturresurser och energi, är ingen nyhet, det är också den sektor som efterlämnar mest avfall. Att i större utsträckning återbruka hela byggnader, anläggningar och miljöer, vet vi skulle snabbt ge positiv effekt på klimatet. Att utgå ifrån det som redan finns, istället för att bygga nytt, innebär en kraftfull minskning av ytterligare miljöpåverkan.

Majoriteten av den byggda miljön i Sverige är uppförd under senare delen av 1900-talet, en tid, som brukar kallas den stora accelerationen, starkt präglad av sin framtidstro, folkhemsbygge och välfärdsutveckling. Det är ofta i dessa vardagsmiljöer och nära relation till dess arkitektur som vi växer upp, lever våra liv och formas som människor. Livsviktiga miljöer, men känsliga, eftersom de ofta tas för givet, inte pekas ut som värdefulla och därför ofta lider av brist på omsorg och långsiktigt underhåll. Exploateringarna går så snabbt att det är svårt att få tillräcklig tidsdistans för att kunna förstå och värdera vidden av miljöernas idé, betydelse och storhet.

Denna publikation redovisar studenternas enskilda arbeten. Materialet har tillkommit inom ramen för läsårets tema ”Post-acceleration - framtiden är redan byggd”, men varje studie utgår ifrån studenternas egna val av ämne.

POST-ACCELERATION ingår i den utbildningssatsning som KKH Restaureringskonst sedan 2020 kallar Perspektiv. Utbildningen är forskningsinriktad, där studenterna kritiskt analyserar olika, och ibland motstridiga, perspektiv som idag finns i byggsektorn och samhällets strävan mot en mer hållbar riktning.

This work is a project made by architect students in the academic year of 1988-89. The project consists of designs for new rooms at Moderna museet on Skeppsholmen in Stockholm. 

The historie core of Pune is seriously neglected, despite its rich cultural-historical values and evidence of the city's past for fu­ture generations. These assets are not taken inta consideration in development plans for the city. Besides the national monu­ment of Shaniwar Wada, INTACH has identified around 200 more buildings on its heritage list. These vary from temples, to private residences and public buildings to bridges. Apart from this, INTACH also has identified heritage precincts -areas with a particular distinct character -either architectural or due to the nature of the activities which take place there. Of this list, more than a hundred buildings have found a place on the her­itage list adopted by the Pune Municipal Corporation (PMC).

Ar 2004 konstaterade gruvbolaget LKAB att en på världsmarknaden ökad efterfrågan på järnmalm innebär att marken ovanför bryt­ningsområdet i Kiruna spricker i takt med att malmen bryts. Detta deformationsområ­de kommer att omfatta större delen av den gamla staden inklusive kyrkan och stadshu­set. Osäkerheten är stor om hur man skall gå till väga och de konkreta frågorna är ännu obesvarade. Diskussionen handlar om vart man skall flytta och den pendlar mellan yt­terligheterna att helt avstå från det gamla och bygga helt nytt eller skapa ett nytt om­råde med de gamla husen musealt återupp­byggda i ett landskapssammanhang som så långt möjligt påminner om det gamla. Den avgörande frågan är, menar vi, hur staden och dess invånare kan behålla sin identitet och sitt minne - framtiden för kulturmiljön i vidaste bemärkelse.

Omvandlingen och den successiva flytten av Kirunas centrala delar är en av de riktigt stora samhällsbyggnads- och beva­randefrågorna i vår samtid, en samhällsförändring med global räckvidd - restaureringskonst på sin spets.

Take a Walk on the Wild side features a number of diverse reseach projects. For this academic year 2014-2015 the course was organized to study emerging urban issues and their relationships to historical precedents.

Denna skrift handlar om Centralen i Stockholm och dess närmaste omgivningar, Centralplan, T-centralen, Vasagatan och Klarabergsg­atan. Den är resultatet av Arkitekturskolans arbete läsåret 1983- 84 och innehåller förutom en rad projekt också historiska ut­blickar och samtidskritiska resonemang. En stor del av innehållet redovisades redan våren 1984 - det skedde genom en utställning på Arkitekturmuseet och en preliminär publikation. Materialet har se­dan svällt ut med innehållsrika uppsatser om Centralen, om äldre och nyare insatser för att förena konst och arkitektur och om den föga kända, ännu obebyggda Blekholmen.

Denna publikation är ett resultat av läsåret 2017-2018 i kursen Restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan, arkitekturavdelningen. Årets tema var bostadsarkitektur. Förvalta, förädla, förvanska? Under läsåret undersöktes bostadsarkitekturen som kulturarv, hur bostadshus och bostadsområden förvaltas, förädlas alternativt förvanskas genom restaureringsåtgärder, förtätningar och omvandlingar. I

I läsårets projektstudie ingick fem bostadsområden i södra Stockholm, utvalda för att representera varsin epok i 1900-talets bostadsutveckling. En projektgrupp för varje bostadsområde gjorde studier i olika skalor, från den utvalda lägenhetens detaljer, trapphuset och bostadshuset, gården och gatan till stadsdelsnivån.

This compendium contains assignments made by restauration students at the Royal Institution of Art during the academic year 2017 - 2018.

Följande uppsats är en sammanställning av de fakta jag insamlat om Fredriksborgs fästning och som till stor del baserar sig på studier av ritningar och skrivna dokument samt inventeringar av fäst­ningsruinen. Andra viktiga källor har varit delar av Fortifikationens historia samt en uppsats om fästningen i Vaxholms Fästnings Museums Med­delanden. Dessa har varit viktiga dels för att inom rimlig tid kunna tränga in i ämnet dels som ut­gångspunkt för de vidare efterforskningarna i Fredriksborgs historia. Uppsatsen vill ge en bild av hur en fästning byggdes, fungerade och fick förfalla.

Dette er en registrering og vurdering av fiskevreret Grip som milje og et forslag til bevaring av miljeet i framtida. Kris­tiansund kommune har vrert oppdragsgiver, men Riksantikvaren og Norsk Kulturråd har også bidratt til arbeidets gjennomfer­else. Registreringen har skjedd i samråd med Sekretariatet for registrering av faste kulturminner i Norge.

Denna publikation är ett resultat av läsåret 2017-2018 i kursen Restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan, arkitekturavdelningen. Årets tema var bostadsarkitektur. Förvalta, förädla, förvanska? Under läsåret undersöktes bostadsarkitekturen som kulturarv, hur bostadshus och bostadsområden förvaltas, förädlas alternativt förvanskas genom restaureringsåtgärder, förtätningar och omvandlingar. I

I läsårets projektstudie ingick fem bostadsområden i södra Stockholm, utvalda för att representera varsin epok i 1900-talets bostadsutveckling. En projektgrupp för varje bostadsområde gjorde studier i olika skalor, från den utvalda lägenhetens detaljer, trapphuset och bostadshuset, gården och gatan till stadsdelsnivån.

Denna skrift om Svedala omfattar tre delar. Den första delen "Svedala igår" är en historisk översikt som beskriver Svedalas tillväxt framför allt från mitten av 1800-till början av 1900-talet. Då skedde den omvälvande ut­vecklingen i samband med järnvägarnas tillkomst och in­dustrins etablering. Den andra delen "Svedala idag" beskriver det nutida Sve­dala, dess bebyggelse och miljö, allt från gatu- och torgmiljöer till husdetaljer. I hus och detaljanalyser visar vi det typiska för epokens byggande vilket också idag präglar stora delar av Svedalas byggnadsbestånd. Med Svedalas historia och bebyggelse som bakgrund disku­terar vi i en tredje del "Svedala imorgon" Svedalas fram tid. Vi formulerar ett antal enkla teser med råd och an­visningar på plan- respektive husnivå till stöd för Sve­dalas bebyggelsemiljö nu och i framtiden.

This book presents Swedish achitect Isak Gustaf Clason's manor house project in the County of Östergötland. In the period of 1890 to 1930 many Swedish manor houses were either built or restored. Clason was the most respected manor-architect from this period. His use of natural materials with historical but clean forms created dignified yet modern and comfortable homes. In both restorations and new homes, he strove to create an ideal manor-house with national character.

This work is a collection of sketches and illustration of buildings and streets in Stockholm.

This work is about the process around Goa's Regional plan 2021. Development, urban planning and a dialogue with Goa's inhabitants.

Under läsåret 1992-93 studerades Gamla Riksarkivet i Stockholm, ett unikt och välbevarat exempel på det sena 1800-talets byggnadstekniska utveckling och materialindustri. Bakom dess resliga tegelfasader döljer sig magnfika orörda interiörer i entréhall,  trapphus och forskarsalar samt våning efter våning av magasinrum byggda av gjutjärn och stål. Byggnaden har utnyttjas osm depå sedan 1968 då det nya Riksarkivet i Marieberg invigdes, men står sedan 1995 utan användning. Den mycket speciella tekniska och funktionella uppbyggnaden ställer särskilda krav på en framtida användning. Ägaren Statens fastighetsverk söker nu en hyresgäst som kan tillvarata byggnadens historiska värde och fylla huset med levande verksamhet. Denna rapport bygger på det material som tagits fram i samband med studierna, såsom äldre beskrivningar, ritningar, fotografier samt noggranna uppmätningar av byggnaden. Gamla Riksarkivet har dokumenterats och analyserats ur historisk, teknisk och funktionell synpunkt. Arbetet har tidigare presenterats i en utställning om byggnaden med ett förslag till framtida användning som ett humanistiskt arkivcentrum.Genom publicering av denna rapport vill vi förmedla vår kunskap om byggnaden och dess unika kvalitéer.Vi vill tacka alla som gett sitt stöd och bidrag i arbetet, bl.a. riksarkivarie Erik Norberg, akrivredaktör Kerstin Abukhanfusa och vaktmästare Magdalena Salomonsson, samtliga vid Riksarkivet, samt fastighetsförvaltare Hadi Lotfi vid Statens fastighetsver.Fotograferna Kurt Eriksson och Bengt Lundberg har bidragits med material förutom de fotografier som tagits av arbetsgruppen. 

This book consists of reflections over confusions and unanswered questions that emerged during a journey to Dharawi, with a focus on for example city developent, housing and sustainablity.

This work is a result of the course Restaureringskonst at the Royal Institute of Art in Stockholm, and consists of a map over potential solutions and new questions about cultural historic values.

This publication is a collection of works made by students in the academic year of 2018/2019 of Restoration Arts at the Royal Institute of Art, Department of Architetural conservation. The works refers to the area Krubban in Östermalm in Stockholm.

Sedan lång tid föreligger i stort sett enighet om att bevara innerstadens bebyggelse och att anpassa eventuella nytillskott till det redan bestående. Med den inställningen har förändringsprocessen både dämpats och mildrats men ändå inte bragts att avstanna. Förändringar sker ständigt om det också huvudsakligen i smått: de många synbart så anspråkslösa byggnadsåtgärderna adderar efterhand ihop sig till något större och mer genomgripande. Långsamt, nästan omärkligt, ändrar innerstaden sitt ansikte.Ändå är det inte själva husen som förändrats mest utan användningen av dem. Ur funktionell synpunkt har 1950 - och 60-talen har varit något av en omstörtning i innerstadens historia: den har förlorat nästan hälften av de boende, en stor del av detaljhandeln och praktiskt taget helt sin gamla roll som skolcentrum. I gengäld har ytterstaden vuxit ut till ett sammanhängande kilometerbrett bälte. Till stor del av denna funktionella förändring en följd av beslutet att bevara innerstadens bebyggelse. Vad som inte fått plats inom den gamla ramen har etablerats utandör den.Föreliggande arbete vill ge en översiktlig bild av förändringsförloppen, sedda i ett långt tidsperspektiv men med tonvikt på dagsläget. Bebyggelsen tas upp till utförlig granskning men också användningen av den. Det är just samspelet mellan husen och de funtkioner, de fyller, som kan sägas utgöra bokens huvudtema. I de flesta fall är detta sammanhang hus-användning alldeles konfliktfritt och föranleder därför inte heller någon diskussion. Vad som behandlas är de relativt få problematiska fallen, hus som borde rustas upp för att fylla sin uppgift, hus som är olämpligt nyttjade eller inte använda alls. En serie sådana fall tas upp till systematisk genomgång; samtidigt berörs också de trafik - och miljömässiga konsekvenserna. Bokens syfte är alltså klart: den ger ett underlag av fakta för arbetet med att jämka samman byggnader och användningsformer. I den meningen kan skriften kallas en anvädningsplan för Visby innanför murarna.Arkitekturskolanas arbete har bedrivitis parallellt med den kommunala Innerstadskommitténs verksamhet. Något organiserat samarbete har inte förekommit med de informella kontakterna har varit både täta och goda. Att likheterna mellan Innerstadskommittén och Arkitekturskolans slutsatser blivit så pass stora, kan tillskrivas en gemensam helhetssyn.En av Arkitekturskolans elever, arkitekt Lars-Ingvar Larsson, har tidigare självständigt genomfört en undersökning av förändringar i innerstaden 1945-70- Denna studie publicerats separat och bör uppfattas som ett komplement till den hör föreliggande.Förutom de i innehållsförteckningen nämnda har ytterligare några aktivt medverkat i arbetet. Studiet av trafikfrågorna i innerstaden, i hamnen och öster om ringmuren leddes av Åke Claesson, I fältstudier och diskussioner medverkande Göran Månsson.Arkitekturskolan har fått god hjälp av ett antal initierade personer i Visby. Särskild tacksamhet är vi skyldiga byggnadsnämnden ordförande Henning Jacobson, kommunalrådet C B Stenström, stadsarkitekten Måns Hagbergm f. länsbostadsdorektören Åke Malmberg och landsantikvarien Gunnar Svahnström. I boken publiceringskostnaderna har ekonomiskt bidrag lämnats av Gotlands kommun och Riksantikvarieämbetet.Boken har redigerats av Sture Balgård och Ann Mari Westerlind med hjälp av Henrik O Andersson, Bo Ek, Göran Lindahl, Fredrik von Platen, John Sjöström Gunnar Westerlind och Hans Wetterfors.Skeppsholmen, Stockholm, sommaren 1973.Arkitekturskolans lärare och elever.