In English and many other languages the name «Kon-Tiki» is a byword for adventure and the exotic. The journey of the Kon-Tiki from Peru to Polynesia in 1947 became one of the founding myths of the postwar world. In the voyage of six Scandinavians and a parrot on a balsa raft across the Pacific Ocean the classic journey of discovery was re-invented for generations to come. Kon-Tiki spoke of heroism, masculinity, free-spirited rebellion against scientific dogmatism, and the promise of an attainable exotic world, while it updated these mythological staples to fit the times. After years of relentless media exploitation of the 101-day raft journey, Heyerdahl emerged as the protagonist in a legend that helped to create a new postwar West. A Hero for the Atomic Age tells the story of how Heyerdahl organized an expedition to sail a balsa raft from Callao in Peru to the Tuamotu Islands in French Polynesia, and explains how he turned this physical crossing into an epic narrative that became imbued with a universal appeal. The book also addresses the problematic nature of Heyerdahl’s theory that a white culture-bearing race had initiated all the world’s great civilizations.

När nordamerikanska urbefolkningar upptäcker Europa via européernas koloniala sjövägar, träder en ny värld fram. Axel Andersson skildrar den norra Atlantvärlden genom att följa sändebud och fångar från de nord ameri kanska urbefolkningarna såväl som europeiska kolonisa törer. Tjugoen Atlantkorsningar och sex livsöden illustrerar världarnas möten under perioden mellan femton- och sextonhundratalens början, innan etablerandet av beständiga europeiska bosättningar. Tjugosju nedslag i migrationens och kolonialismens historia som fortsätter att hemsöka de båda världs delarnas självbilder. 

. 

Den koloniala simskolan tecknar simningens globala historia. Axel Andersson rör sig mellan simkulturer, likt de som existerat hos nordamerikanska urbefolkningar, västafrikaner i frihet och slaveri och de vattennära polynesierna. Parallellt undersöker han hur förmedlingen av kroppstekniker medialiserades under främst 1900-talet och hur en traditionell simkultur likt den japanska anpassade sig till en för den ny simteknik i globaliseringens tidevarv.

Västerländska historieskrivningar skildrar ofta Väst som en lärare för resten av världen, på bekostnad av flödet av kunskap i motsatt riktning. I en bok som utforskar mötet mellan natur- och teknikbegrepp återvänder Axel Andersson till vad den franske antropologen Marcel Mauss kallade "kroppstekniker": hur vi rör våra kroppar. Genom Mauss och filosofen Gilbert Simondons teser om kunskapsförmedling liksom postkoloniala teorier om zoner av kulturkontakt tecknar Andersson konturerna av en ny transnationell teknikhistoria med fokus på utvecklingen av simning i modern tid.

Vid den tidigmoderna periodens början kunde få i västvärlden simma. Kristendomens prydhetsideal, medeltida uppfattningar om medicin, undermåliga avloppssystem i städerna och stora epidemier bidrog till att människor helst stannade på torra land. Tekniker som existerat under antiken, såsom crawlet, hade glömts bort. Med den romantiska rörelsen i Europa och USA återvände simmandet, men denna gång med bröstsimmet som rådande modell. Samtidigt simmades det på ett flertal andra ställen i världen betydligt bättre, bland annat med crawl, vilket uppdagades för Väst i möten mellan de koloniserade och kolonisatörerna. Under 1900-talets början slog crawlet igenom i den nya simsporten, främst genom att idrottsmän och -kvinnor som kom från den västvärld som också dikterade sportvärldens villkor hämtade tekniska kunskaper från kolonialiserade länder och gjorde simningen till en "vit" sport. De områden som låg under kolonial kontroll gick samtidigt igenom en teknikförlust vad gäller simning som liknade den europeiska under medeltiden.

Anderssons bok är en uppgörelse med det västerländska naturbegreppet som, i romantikens ledspår, skiljts från det maskinella och tekniska. En teoretisk diskussion som här sätts i sitt konkreta sammanhang, och som på en global nivå ofta inbegriper den komplicerade koloniala historien.

"Mountains mesmerise. Mediated by painters, writ­ers and thinkers, or viewed in person: rock and voluminous air tend to exercise an unsettling pull.” Negative Geology: A Cultural and Technical History of Early European Mountaineering traces the inter­connect ed developments in literature, visual arts, philosophy and technics contributing to the continent’s intense interest in mountains. It searches for the early phases of a movement in which peaks be­came places of both ecstatic engagement and spiritual detachment in the mountaineering before Romanticism. Mountains were shaped into privi­leged sites of modernity by experiments with infra­structure and instruments occurring alongside aes­thetic, political, religious, and scientific upheavals. “To depart earlier, is [Negative Geology’s] most pressing suggestion—just like the mountaineer who sets off at the crack of dawn.” Swedish historian and critic Axel Andersson writes about nature, colonialism and art. His recent books include Den koloniala simskolan, Atlantvärlden and Absolut farmakon.