I fysisk form består min essä PLANA BLADET HORISONTELLT SOM ETT LAKAN av 3 st affischer i en plastficka. För att ta till sig materialet behöver man veckla ut dessa, hantera den textens fysiska form. Affischerna är 60 x 90 cm. Texten behandlar samverkan mellan material och språk, vår omgivning och min konstnärliga process som är en uppluckring av dessa tillstånd. Det är en beskrivning av hur det mesta rör sig bort ifrån eller står vid sidan av sin egen definition. Vad som händer mellan skeenden, mellan ord. Förutom den här ontologiska undran berör texten också saker, tings och ords utbredning. Hur en sak hakar fast i nästa, skapar händelsekedjor och hur svårt det är att analysera historia och omgivning i ett linjärt skeende, även fast det linjära tänkandet hör ihop med vårt språk. Jag letar efter språket i materialen och materialens språk. Affischformatet hör på så sätt ihop med textens innehåll, det går att läsa texten som bild och bilderna som text, men det är ett val på vilket sätt man tar till sig massan.