Denna skrift utgör resultatet av Arkitekturskolans studier läsåret 1978-79. Att redigera manuskripten visade sig arbetskrävande och har också dragit ut på tiden. Att vissa av de uppgifter som lämnas inte är helt aktuella spelar ändå inte så stor roll - tyngdpunkten i framställningen ligger på det historiska materialet och de långa tidsperspektiven.
Arbetet inleds med en demografisk översikt över ett brett bälte tvärs över Mellansverige från Värmland till Upplandskusten. Där antyds utvecklingens huvudriktning både i Bergslagens gamla kärnområden och i yttre zoner av delvis annan karaktär. Därefter följer åtta från varandra fristående kapitel som dock alla har ett gemensamt mål, att granska och analysera bebyggelseu.tvecklingen inom ett tydligt avgränsat område. Konkretion och åskådlighet har eftersträvats - därför har också stor möda nedlagts på bildmaterialet i form av kartor, ritningar och foton. Valet av undersökningsobjekt har gjorts av författarna själva, som också utformat sina avsnitt självständigt.
Denna bok är en rapport från Konsthögskolans arkitekturskola. Boken består av åtta från varandra fristående studier, författade av elever vid arkitekturskolan och grundade på omfattande fältarbeten. Ett äldre skede i Bergslagens arbetsliv företräds av en undersökning om två bergsmansbyar, Stimmerbo och Älvhyttan, och hur de utvecklats in i nutiden. Storindustrins byggnads verksamhet under ett sekel exemplifieras med nuvarande SKF Steels anläggningar i Hofors. En tyngdpunkt i skriften utgörs av redogörelser för fyra större samhällens växt sedan slutet av 1800-talet: Fagersta, Grängesberg, Hofors och Smedjebacken. I två avslutande kapitel behandlas ett par mindre orter, båda starkt präglade av industrinedläggningar, Fredriksberg och Ställberg.