De stora restaureringarna har varit årets tema. Genom att dokumentera och analysera teori och praktik i några av 1800- och 1900-talets största restaureringar - från genomgripande stilrestaureringar till ett mer återhållsamt och tekniskt skonsamt synsätt. Därmed får vi också ett bättre underlag även för dagens ställningstagande.Föremål för våra studier är Uppsala domkyrka, Gripsholms slott, Vreta klosterkyrka, Gustav 11I:s paviljong i Haga, Kungapalatset i Vadstena och Skoklosters slott. Vi hoppas att denna utställning skall bidra till en kritisk hållning och en ökad kunskap om restaureringskonsten, som kvalificerad yrkesuppgift, tidsspegel för historiesyn och som gestaltningsideal.
Restaureringskonsten handlar både om teori och praktik - att medvetet förhålla sig till det befintliga kulturarvet, hur och vad som skall bevaras, återställas och förnyas. I de stora restaureringarna har framstående arkitekter och antikvarier varit inblandade och resultatet av deras arbeten har blivit föremål för debatt, antingen i samtiden eller av eftervärlden. När vi idag ställs inför uppgiften att restaurera våra viktiga nationalmonument handlar det även om att ta ställning till tidigare gjorda restaureringar. Hur har synen på monumentens kulturhistoriska värde och metoder för restaurering varierat över tiden? Och hur ser vi på dessa frågor idag, när byggnaderna åter behöver restaureras? Avdelningen för Restaureringskonst vid Kungliga Konsthögskolan ger en ettårig påbyggnadsutbildning, främst för arkitekter men även till byggnadsantikvarier, ingenjörer och konservatorer med akademisk grundexamen och minst ett års yrkesverksamhet.