Under läsåret 1992-93 studerades Gamla Riksarkivet i Stockholm, ett unikt och välbevarat exempel på det sena 1800-talets byggnadstekniska utveckling och materialindustri. Bakom dess resliga tegelfasader döljer sig magnfika orörda interiörer i entréhall,  trapphus och forskarsalar samt våning efter våning av magasinrum byggda av gjutjärn och stål. Byggnaden har utnyttjas osm depå sedan 1968 då det nya Riksarkivet i Marieberg invigdes, men står sedan 1995 utan användning. Den mycket speciella tekniska och funktionella uppbyggnaden ställer särskilda krav på en framtida användning. Ägaren Statens fastighetsverk söker nu en hyresgäst som kan tillvarata byggnadens historiska värde och fylla huset med levande verksamhet. Denna rapport bygger på det material som tagits fram i samband med studierna, såsom äldre beskrivningar, ritningar, fotografier samt noggranna uppmätningar av byggnaden. Gamla Riksarkivet har dokumenterats och analyserats ur historisk, teknisk och funktionell synpunkt. Arbetet har tidigare presenterats i en utställning om byggnaden med ett förslag till framtida användning som ett humanistiskt arkivcentrum.Genom publicering av denna rapport vill vi förmedla vår kunskap om byggnaden och dess unika kvalitéer.Vi vill tacka alla som gett sitt stöd och bidrag i arbetet, bl.a. riksarkivarie Erik Norberg, akrivredaktör Kerstin Abukhanfusa och vaktmästare Magdalena Salomonsson, samtliga vid Riksarkivet, samt fastighetsförvaltare Hadi Lotfi vid Statens fastighetsver.Fotograferna Kurt Eriksson och Bengt Lundberg har bidragits med material förutom de fotografier som tagits av arbetsgruppen.